990806 (IPS) – FN har tillsatt en arbetsgrupp som skagranska vilka följder de transnationella företagens verksamhet harför de mänskliga rättigheterna.
– Transnationella företag finns inom alla viktiga branscher i den globala ekonomin, och är därför i en ställning där de kan hindra åtgärder som ämnar att respektera och skydda de mänskliga rättigheterna, säger El-Hadji Guisse, ledare för den nya arbetsgruppen och domare i Senegal.
I en förhandsrapport som gruppen gjort skriver den att alla utspel från transnationella företag ska kriminaliseras och utsättas för rättsliga följder om de hotar ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
– Det största problemet är att få dessa företag att följa nationella och internationella lagar, säger Guisse.
Den nya arbetsgruppen ska verka under FN:s underkommitté för mänskliga rättigheter. Målet är att hitta en balansgång mellan internationella investeringar och de lagar som skyddar de mänskliga rättigheterna.
Införandet av ett multilateralt avtal om investeringar, det så kallade MAI-avtalet, misslyckades, men idén lever och förslaget kommer troligtvis att dyka upp igen, menar norrmannen Asbjxrn Eide, medlem i FN:s underkommitté för de mänskliga rättigheterna.
– OECD-länderna försökte få igenom MAI 1998, men blev frustrerade och hindrade av reaktionerna från olika människorättsorganisationer, säger Eide.
Transnationella företag opererar i flera länder med stor geografisk spridning. Det blir en källa till juridiska konflikter, och allvarliga problem med individers ekonomiska rättigheter, menar Guisse.
– Den enorma makt de transnationella företagen besitter visar sig inte minst i de belopp de omsätter årligen. 51 av världens 100 största egendomar finns hos transnationella företag, säger Guisse.
Enligt förhandsrapporten är Mitsubishis omsättning större än Indonesiens BNP, Fords större än Sydafrikas och Royal Dutch Shells är större än Norges.
Arbetsgruppens uppgift är också att analysera regeringars roll och deras politik vad det gäller mänskliga rättigheter i förhållande till transnationella företag.
– Den ekonomiska globaliseringen kan leda till att vi får ännu rikare transnationella företag, och att ännu fler människor blir fattiga, särskilt i länder med svaga ekonomier, säger Guisse.
I dag har de industrialiserade länderna 97 procent av världens registrerade patenter. Den koncentrationen är inte acceptabel, eftersom det blir ett verktyg för de transnationella företagen att pressa fram avtal med utvecklingsländer.
Men det finns också ljuspunkter. Några företag, till exempel Shell, har lanserat egna stränga riktlinjer för hur de ska bedriva sin affärsverksamhet, medan bolag inom textilindustrin gått samman och enats om standard och riktlinjer.
(990806)
.
