990719 (IPS) – Lettland backade nyligen från den nya språklag som antogs den 8 juli sedan den kritiserats av både Ryssland och EU. Den bedömdes av dessa vara alltför restriktiv mot de etniska ryssar som bor i landet. Trots denna eftergift består bristen på kulturella och språkliga rättigheter för de rysktalande, vilket skapat irritation mellan regeringarna i Moskva ochRiga.
– Lettlands rätt att värna sitt eget språk måste respekteras, men det måste vara möjligt att hitta en lösning som värnar det lettiska språket och som samtidigt inte drabbar dem som använder också andra språk, sa Sveriges utrikesminister Anna Lindh i en kommentar till det lettiska regeringsbeslutet att bolla tillbaka lagförslaget till parlamentet igen för förnyat övervägande.
Tidigare denna månad tog det lettiska parlamentet det kontroversiella beslutet att förbjuda användandet av ryska på arbetsplatser. Beslutet togs med stor majoritet, trots att 41 procent av landets befolkning på 2,5 miljoner invånare är etniska ryssar. Den kräver att invånarna talar lettiska i offentliga sammanhang och inom näringslivet. Lagen skulle också gälla ryskspråkiga emellan.
Lettlands president Vaira Vike-Freiberga vägrade dock underteckna lagen och den återsändes till parlamentet den 14 juli. Presidenten menade att delar av lagen motarbetar integration mellan de etniska grupperna. Parlamentet ska nu överväga beslutet fram till slutet av augusti.
Vike-Freibergas beslut kom efter protester från flera håll, bland annat Ryssland, EU och de ryskspråkiga grupperna i Lettland. Finlands utrikesminister, Tarja Halonen, varnade för att lagen skulle kunna påverka Lettlands möjligheter till EU-medlemskap. Finland har för närvarande ordförandeskapet i EU. Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har varnat regeringen i Riga för att lagen bryter mot internationella lagar om rätten till yttrandefrihet. Rysslands regering har sagt att den är ett “diskriminerande steg” mot den stora ryskspråkiga minoriteten i Lettland.
Lettiska är i dag Lettlands enda officiella språk och färdigheter i lettiska krävs för medborgarskap. Till skillnad ifrån ryska skrivs språket med latinskt alfabet.
Flertalet ryssar flyttade till Lettland under sovjettiden och kan föga eller ingen lettiska. De etniska ryssarna menar att språklagen kommer att skada deras affärer allvarligt och att segregationen grupperna emellan kommer att öka ytterligare.
– Lettlands officiella politik är apartheid. Det är inte europeisk demokrati, det är ren rasism, säger Dmitry Rogozin, ordförande för den ryska minoritetens kongress, vilket är en konservativ rörelse som kämpar för de ryssars rättigheter som lever i de forna sovjetrepublikerna.
Majoriteten av den ryska politiska eliten i Lettland avhåller sig dock i dag från anti-lettiska uttalanden och krav på sanktioner mot Lettland – något man förespråkade 1998 då språklagsförslaget kom.
Sedan Sovjetunionens sammanbrott 1991 har Ryssland anklagat Lettland för att diskriminera de cirka 700 000 etniska ryssar som bor i landet. De flesta av dem tvångsförflyttades till Baltikum under Stalins välde på 1940-talet.
Omkring 550 000 bärare av gamla sovjetpass blev statslösa när deras pass gick ut förra oktober. Ryssland uppmanade då till sanktioner mot Lettland på grund av diskriminering. President Boris Jeltsin sa åt regeringen att hitta alternativa sätt att transportera rysk olja till Europa utan att passera Lettlands hamnar. Sanktionen blev dock aldrig officiell, även om flera ryska regionen drog ned på handeln med Lettland betydligt.
Ryssland är fortfarande Lettlands viktigaste handelspartner. Över 20 procent av Lettlands BNP kommer från skeppning av rysk olja och andra handelsvaror. Lettlands ekonomi har drabbats hårt av både den ryska rubelkrisen och den inofficiella handelsbojkotten.
Men experter säger att Ryssland inte har några egentliga alternativ till vägen över Lettland. Elva procent av Rysslands 100 miljoner ton olja som exporteras varje år fraktas via Lettland.
Ryssarna har också upprörts över den årliga återförening som äger rum mellan gamla nazistiska SS-veteraner i Riga. Dessa deltog och genomförde den tyska ockupationen av ryskt territorium under andra världskriget. Ryska regeringen säger att de lettiska SS-brigaderna gjorde sig skyldiga till svåra krigsförbrytelser och fördömdes av den internationella tribunalen i Nürnberg. Lettland är det enda landet på jorden som tillåter att veteranerna officiellt firar det nazistiska flygvapnets minne.
Ryssland har också uttryckt sin oro för den ryska minoritetens välbefinnande i ett annat baltiskt land, Estland, där cirka en halv miljon etniska ryssar bor. Regeringen i Moskva har sagt att relationerna mellan de båda inte kan förbättras förrän problemet med ryssarnas medborgarskap i Estland är löst. I dag lever 315 000 etniska ryssar i Estland som utlänningar.
Enligt ett avtal ska alla före detta sovjetmedborgare som bodde i Estland före 1991 få estniskt medborgarskap. Ryssland anklagar också de estniska myndigheterna för att tvinga på 130 000 estniska ryssar ryskt medborgarskap.
Politiska bedömare är dock övertygade om att de baltiska regeringarna böjer sig för trycket från Europa snarare än från Moskva. Det europeiska trycket mot Lettland är särskilt stort. Landet försöker bli medlem i EU, men blev inte inbjudna i den första rundan förra året av potentiella nya EU-medlemmar i östra och centrala Europa.
(990719)
.
