990715 (IPS) – USA tycks fortfarande inte kunna hålla enrak politisk linje i konflikten i Colombia, trots att landet förnärvarande befinner sig i en kritisk fas.
Detta säger oberoende politiska experter, som menar att USA talar med kluven tunga till Colombia – Sydamerikas mest konfliktdrabbade land och största exportör av narkotika till USA.
Vita huset har uttryckt ett starkt stöd till den pågående fredsprocessen, som Colombias president Andres Pastrana tagit initiativet till. Samtidigt har de böjt sig för kongressens republikaner och deras krav på ökad militär hjälp till den colombianska armén och poliskåren.
Republikanerna har fått ett övertag främst på grund av gerillans operationer, bland annat mordet på tre miljöaktivister från USA i mars i år. De anser dessutom att Pastrana tvingats till alltför stora eftergifter utan att få något tillbaka. Han har tillexempel demilitariserat ett regeringskontrollerat område av Schweiz storlek.
Pastranas politiska ställning är i dag svagare än när han satte igång fredsförhandlingarna efter presidentvalet i augusti 1998. Processen har gått trögt, och dessutom har landet hamnat i den största ekonomiska krisen på över 70 år.
– Clinton-administrationen är i dag mer restriktiv. Det var enklare att stödja Pastrana när han var mer populär, säger Colombiaexperten Michael Shifter.
USA:s försvarshögkvarter Pentagon och underrättelsetjänsten delar republikanerna synsätt, enligt Cynthia Arnson vid Woodrow Wilsons internationella studiecenter i USA. Däremot får fredsprocessen och Vita huset stöd av utrikesdepartementet, amerikanska ambassaden i Colombia och Nationella säkerhetsrådet.
– Medan administrationen fortsätter tala om sitt stöd till fredsprocessen och presidenten, har den själva verket inte tänkt satsa något politiskt kapital på den, säger Shifter.
Inbördeskriget i Colombia står mellan flera gerillagrupper, regeringsarmén, polisen, högerorienterade paramilitära grupper stöttade av narkotikakarteller och delar av armén. Det har kostat över 35 000 liv de senaste tio åren och en miljon människor är på flykt i landet.
Landets status som storexportör av kokain och heroin till USA har gett det topprioritet i Washington. Colombia är i dag världens tredje största mottagare av militär hjälp från USA, efter Egypten och Israel.
Hjälpen var ämnad till kampen mot narkotika., men gränsen mellan kampen mot narkotika och mot gerillagrupperna blir allt mer diffus. Särskilt diffus blev den sedan Pentagon och republikanerna anklagar gerillan, som kontrollerar omkring 40 procent av Colombia, för att samarbeta med narkotikasmugglare.
– Omkring två tredjedelar av FARC-gerillan och en tredjedel av ELN är inblandad i någon form av narkotikasmuggling, som ger dem mellan fyra och fem miljarder kronor per år, säger Pentagon.
Nästan all militär hjälp från USA har tillfallit polisen snarare än armén. Orsaken är armén nära relation med narkotikakartellerna i landet, dess stöd till de paramilitära grupperna och dess många grova brott mot de mänskliga rättigheterna.
Enligt amerikansk lag kan USA inte ge stöd åt den colombianska armén så länge det finns starka bevis för att den begått grova brott mot de mänskliga rättigheterna. Bara tre av sex arméavdelningar som opererar i de narkotikaproducerande distrikten har klarat det provet.
Republikanerna och Pentagon utövar trots det påtryckningar för stöd till armén. De menar att polisen inte klarar av att bekämpa narkotikaproduktionen i de områden som är gerilla-kontrollerade utan militär hjälp.
USA:s södra militärenhet tränar och utrustar nu en militär specialstyrka till anti-narkotikaarbete och bygger upp en ny militär underrättelsepolis som ska ersätta den FARC förstörde förra året. Den har redan börjat förse armén med rapporter om gerillans aktiviteter i de narkotikaproducerande områdena.
(990715)
.
