990604 (IPS) – – Alla hus saknade tak. Jag klarade inte av påfrestningen. Jag grät hela vägen från flygplatsen, berättar Shukri Ismail, som återvände hem från landsflykt till den krigshärjade staden Hargeisa, som i dag är huvudstad i utbrytarrepubliken Somaliland.
Hargeisa reducerades till en ruinhög när Somalias president Siad Barre angrep staden både från luften och marken under inbördeskriget som började 1988. Omkring 90 procent av byggnaderna förstördes och 50 000 människor miste livet.
De flesta av invånarna rymde till flyktinglägren i grannlandet Etiopien. Efter det att president Barre störtades 1991, härjade laglösa milisstyrkor på stadens gator, där de plundrade och terroriserade civilbefolkningen.
– Banditerna mördade människor. De tog sig in i husen om natten och stal vad de behövde, säger Ismail.
I dag är situationen en helt annan i Hargeisa. Den breda huvudgatan sjuder av folkliv. Polisen dirigerar trafiken, och handeln blomstrar i butikerna, som säljer guldsmycken, mattor, möbler och mobiltelefoner. Med fem konkurrerande telebolag kan Somaliland erbjuda en av de lägsta telefonta
rna i världen.
På det största torget sitter pengaväxlarna med sina staplar med birr, den etiopiska valutan, och somaliska skilling.
Somaliland har ännu inte en enda bank, men affärslivet och byggbranschen blomstrar mer än på länge.
Söder om Somaliland ligger Somalia med sin huvudstad Mogadishu. Landet var tidigare en italiensk koloni. 1960 gick Somalia samman med Somaliland, som är en före detta brittisk koloni, och bildade republiken Somalia.
Över 20 000 människor har de senaste åren återvänt för att bygga upp Somaliland sedan en försoningskonferens bringat fred till området.
Näringslivet är dock inte så väl utbyggt att det ger de riktigt stora inkomsterna till Somaliland. Pengar som familjemedlemmar skickar hem från utlandet är den största inkomstkällan och uppskattas till över 2,5 miljarder kronor om året. Export av levande boskap till slakterier i Mellanöstern ligger på drygt 800 miljoner kronor och är den näst största inkomstkällan.
Saudiarabien införde för ett tag sedan ett förbud mot import av boskap från Somaliland på grund av risken för kopest. Men efter 17 månader har nu förbudet hävts. Under förbudsperioden minskade exporten till en miljon kor förra året, vilket är en tredjedel av den vanliga exporten.
Hargeisa genomförde nyligen sin största handelsmässa någonsin. Den organiserades av handelskammaren och EU. Över 60 av landets företag – från tillverkare av bivaxljus och mangojuice till videoproducenter och flygbolag – ställer ut under devisen: “Bygg Somaliland, köp somaliska varor”.
Ismails företag, som tillverkar naturkosmetika som henna, fick första pris för bästa produkt.
– Vi har alltid importerat henna, trots att det växer här. Nu har vi precis exporterat den första lasten till Dubai, säger hon.
Men det är inte svårt att hitta spår efter kriget. Getter tuggar i sig plastavfall bland ruiner och rostiga skelett efter utbrända fordon. Familjer har slagit sig ned bland ruinerna i små skjul tillverkade av stockar och den allestädes närvarande blå FN-plasten.
De många människorna i rullstol är en påminnelse om de tusentals osäkrade landminorna som ligger nedgrävda ute i marken. Ingen bär vapen på gatorna sedan det blev förbjudet med privata vapen, men många har gömt undan vapen hemma.
Repatrieringen går sakta. Bara en tredjedel av de 180 000 som lever i lägren på den etiopiska sidan av gränsen, kan hoppas på att få komma hem i år.
Situationen söder om Somaliland är betydligt värre. Somalia härjas av gangstergäng och läget är mycket osäker. Från de krigförande grannländerna strömmar vapnen in. Så sent som för ett par veckor sedan blev ett sjukhus i Mogadishu plundrat av milissoldater som sedan sålde den medicinska utrustningen för att få pengar till vapen.
Somalia står utan centralregering sedan president Barre störtades 1991. Landet upplöstes på en rad viktiga områden och kontrolleras nu lokalt av krigsherrar som ligger i krig sinsemellan. Även om Somalia lyckas få ett slut på inbördeskriget, har Somaliland klargjort att det inte vill återförenas med resten av Somalia.
Omvärlden godkänner dock inte Somaliland som en separat stat. Bristen på erkännande gör att “landet” inte kan ingå avtal med utländska investerare eller ansöka om lån från institutioner som Världsbanken. Somaliland styrs med hjälp av en minimibudget. Ministrarna i Somalilands regering har en månadslön på knappt 180 kronor. 80 procent av statsbudgeten på 125 miljoner kronor går till att upprätthålla lag och ordning.
– Vi har bildat allt som en stat behöver – valda institutioner, parlament, domstolsväsende, polis etc. Vi har skapat en fredlig nation. Moraliskt sett har vi rätt att bli erkända, säger president Mohamed Egal, som återvaldes till en ny femårsperiod 1996.
Egal nämner erkännandet av Tjeckiska republiken och av Kroatien som två exempel på västvärldens dubbelmoral. Somaliland har ett starkare skäl till att kräva erkännande, menar han, eftersom området var självständigt fyra dagar i juni 1960 innan det frivilligt gick samman med Somalia.
I år har EU-kommissionen, som är Somalilands största bidragsgivare, gett ett extra stort lån på 110 miljoner kronor trots att inget EU-land hittills erkänt landet. Detta kan vara första steget mot erkännande, hoppas Egal.
(990604) .
