990326 (IPS) – Japan bör satsa mer på undervisning, vattenprojekt och återuppbyggnad i de länder som Japan bistår med utvecklingshjälp. I dag satsar man alltför mycket på dyrbar utrustning, anser en del utvecklingsexperter.
– Japanerna ger stora belopp i bistånd till barns hälsa i form av utrustning till sjukhus, till läkemedel och vaccin, säger Mansoor Ahmed, chef för FN:s barnfond, Unicef, i Japan.
– Denna politik ger inte alltid de bästa resultaten eftersom igångsättandet av dessa program kostar mycket pengar, tillägger han.
Andra humanitära organisationer säger också att Japan borde kanalisera mer bistånd till sanitära anläggningar, undervisning och vattenprojekt i mottagarländerna. Genom att göra det blir biståndet effektivare genom att det kan användas av så många människor, säger de.
Kritiken kommer strax innan Japan inleder sitt budgetår den 1 april. Regeringen har väntat med att presentera budgeten för det officiella utvecklingsbiståndet, ODA, på nästan 69 miljarder kronor för 1999, en ökning med 0,2 procent från 1998.
ODA-budgeten för 1999 fokuserar på det krisdrabbade Asien och inkluderar 270 miljoner kronor till Japans närmaste grannar till utveckling av infrastruktur och ekonomiska reformer.
Japan har också avsatt bortemot 1,2 miljarder kronor till utbildningsprogram och drygt 1,3 miljarder kronor till speciella projekt som ska avhjälpa den ekonomiska krisen i Asien.
Regeringen har ökat beloppet till internationella organisationer med drygt elva procent till nio miljarder kronor. Pengarna går främst till bekämpande av fattigdom och miljöförstörelse samt till sjukvård och undervisning.
Tre fjärdedelar av Japans ODA-budget består av bilateralt bistånd. Mindre än tio procent går till multilaterala organ som Unicef och FN:s matvaruprogram.
Unicef har stort stöd bland den japanska befolkningen. Då regeringen i fjol försökte skära ned det japanska bidraget till barnfonden, möttes förslaget av så kraftig kritik att planerna lades ned.
(980326)
.
