990309 (IPS) – Nordamerika får i dagarna sin första stora politiska enhet, där ursprungsbefolkningen är i klar majoritet. Den 1 april bildas det nyaterritoriet Nunavut inom Kanadas gränser.
Drygt 85 procent av de 27 000 invånarna i Nunavut är inuiter, vilket gör området till den enda delstat, provins eller territorium, där ursprungsbefolkningen har ett effektivt självstyre.
Nunavut blir cirka två miljoner kvadratkilometer stort, eller hälften så stort som västeuropa. Området täcker sju stora arktiska öar och två tredjedelar av Kanadas kustlinje. Det är strategiskt viktigt som bas för det nordamerikanska varningssystemet mot kärnvapenmissiler avfyrade från Europa eller Asien.
Över hälften av invånarna är under 20 år, men enligt det kanadensiska federala systemet har provinser och territorier, som Nunavut, rätt att själva bestämma över utbildning, hälsa och sjukvård, välfärd, naturresurser, rättsväsendet, kriminalvården och kommunerna.
Under förhandlingarna om gränserna för det nya territoriet löstes också en tvist om ett krav på mark som inuiterna länge ställt. Inuiterna får direkt äganderätt till 350 000 kvadratkilometer land. Det är ett område som är något större än Norges yta.
Drygt 6,4 miljarder kronor från den federala kassan ska överföras till Nunavut under loppet av 14 år. Pengarna ska sättas in i en fond till stöd för lokalt näringsliv och till stöd för människor som livnär sig på traditionellt sätt genom jakt, fångst och fiske.
Inuiterna får också en del av jakträttigheterna i området mot att de frånsäger sig framtida krav på att ursprungsbefolkningen ska ha rätt att jaga på alla land- och havsområden i Nunavut.
John Amagoalik är känd ledare för inuiterna och kallas “Nunavuts far”. Han anser att grundandet av det nya territoriet betyder mer politisk makt till inuiterna. – Vi har varit underkastade andra myndigheter under lång tid, nu äntligen har vi fått våra egna myndigheter som talar vårt språk, förstår historien och känner till prioriteringarna, säger han. Han säger också att det kändes frustrerande att bli styrd av myndigheterna i Yellowknife, huvudstaden i Nordvästterritoriet, som domineras av indianer och vita.
Myndigheterna i Nordvästterritoriet höll 1982 en folkomröstning, där bara 53 procent av invånarna gav stöd åt tanken på att bilda ett nytt område. Men de flesta av dem som röstade för förslaget bodde i det som nu blir Nunavut.
Det nya territoriet ska styras genom samförståndsprincipen. Det ska inte finnas några politiska partier, och de 19 medlemmarna i den lagstiftande församlingen ska rösta fram en högsta minister, som ska leda området politiskt.
Det finns en utbredd uppfattning om att Jack Anawak, före detta ledamot i det federala parlamentet, blir den nye regeringsledaren. Han anser att en av de största utmaningarna blir att skapa möjligheter för ungdomarna i området. Det betyder en större satsning på utbildning och kompetensutveckling.
Nunavut kommer att få andra utmaningar att tampas med. Det nya territoriet får en arbetslöshet på 30 procent. Levnadskostnaderna kommer att bli en tredjedel högre än genomsnittet i Kanada. Självmordsstatistiken är också mycket hög bland de unga. Drogproblemen är stora.
– Jag tror Nunavuts regering kommer att känna ett särskilt ansvar för ungdomen, säger Anawak.
Bostadsbristen i området är stor idag, liksom bristen på skolor, eftersom allt fler inuiter överger sin nomadtillvaro och blir bofasta. Dessutom väntas tusentals människor flytta från södra Kanada till Nunavut de närmaste månaderna för att arbeta med sådana uppgifter som lokalbefolkningen ännu inte hunnit skaffa sig kompetens inom.
Mark Bourrie IPS/ Ottawa 990309
.
