990302 (IPS) – s Högsta Domstol kan slå hårt mot rätten till yttrandefrihet för illegala invandrare.Med röstsiffrorna sex mot tre beslutade domstolen att regeringen ska kunna deportera illegalainvandrare av politiska orsaker.
– Beslutet degraderar invandrare till en andra klassens status som påminner om de politiska häxjakterna under McCarthy-eran, säger Marc Van Der Hout i National Lawyers Guild, NLG, som hjälpte till med att förbereda fallet för de invandrare som var inblandade.
Andra kritiker varnade för att beslutet kunde leda till att invandrare avskräcks från att tala ut om förhållanden i deras hemländer, eftersom de är rädda för att deporteras.
Domen var den senaste utvecklingen i ett 12-årigt rättsfall där sju palestinier och en kenyansk kvinna anklagas av FBI för att tillhöra den palestinska organisationen the Popular Front for the Liberation of Palestine, PFLP.
De åtta arresterades i januari 1987 av mängder av FBI-agenter och poliser med dragna vapen. De anklagades alla för att stödja PFLP, som har stämplats som terroristgrupp av utrikesdepartementet.
Gripandena beordrades av FBI som sedan uppmanade INS, det amerikanska invandrarverket att deportera de åtta för att stävja PFLP:s politiska aktiviteter i södra Kalifornien.
Regeringen erkände att ingen i gruppen hade varit inblandad i någon terroristattack eller begått något annat brott. I ett dokument som lämnats in till rätten står att läsa att FBI riktade in sig på en i gruppen, Khader Hamide, som skulle deporteras för att han var öintelligent, aggressiv och har en stor förmåga till ledarskapö. Därför skulle hans deportation skada PFLP:s försök att organisera sig.
Två av de åtta var permanent bosatta i USA och INS vidtog åtgärder för att deportera dem för att ha gett materiellt stöd till PFLP.
Av de övriga sex var de flesta studenter som hade kritiserat USA:s mellanöstern-politik. De anklagades för tekniska brott mot sin status som invandrare, till exempel för att inte ha tagit tillräckligt med universitetspoäng för att få sina studentvisum.
Jurister från American Civil Liberties Union, ACLU, och NLG tog sig an fallet och hävdade att regeringen hade gjort ett selektivt urval, eftersom de inte hade försökt deportera invandrare som stödjer andra, icke-palestinska grupper som anklagas för terrorism.
De hävdar också att de åtta skulle deporteras för lagliga aktiviteter, såsom insamling av pengar, tidningsförsäljning och annan offentlig argumentation som traditionellt skyddas av den amerikanska konstitutionen.
I en serie domar över de följande tio åren bekräftade de federala domstolarna vilket gjorde att regeringen inte fick deportera de åtta.
Appelationsdomstolen fann att icke-medborgare i USA ska ha samma rätt till yttrandefrihet som amerikanska medborgare, och att gruppen bara kunde deporteras om regeringen bevisade att de åtta tänkte bistå PFLP vid olagliga aktiviteter.
Men förra året förde regeringen fram ett nytt argument som grundar sig på en lag från 1996 som skrevs för att snabba på deportatonsprocessen och begränsa möjligheten för invandrare att be de federala domstolarna att gripa in. Lagen tar ifrån invandrare rätten att överklaga till en federal domstol, tills invandrarverkets process är färdig och den slutgiltiga beslutet om deportation är underskrivet.
I november förra året bestämde Högsta domstolen att den skulle ta upp fallet. Det enda som juristerna då ombads att utreda var huruvida den nya lagen innebar att fallet måste lämnas tillbaka till invandrarverket.
Domstolen röstade i förra veckan med siffrorna 8-1 för att så skulle ske. Men det mest uppseendeväckande var att domstolen dessutom beslutade sig för att döma i frågan om huruvida man hade gjort ett selektivt urval när man valde ut palestinierna. Med röstsiffrorna sex mot tre dömde den för regeringen.
– Vi blev överkörda, säger David Cole, professor vid Georgetown University.
Han menar att de inte hade en chans att försvara de åtta eftersom Högsta domstolen inte hade talat om att den skulle döma i frågan om selektivt urval.
– Domstolen har nekat alla invandrare i det här landet rätten att vara engagerade i samma politiska aktiviteter som medborgare har en självklar grundlagsskyddad rätt att delta i, och den gjorde det efter att ha sagt åt oss att inte ta upp frågan. Domstolen har tagit ifrån invandrarna rätten att tala utan att ens höra dem.
Omfattningen av beslutet var också överraskande. Domstolens mest högervridna domare, Antonin Scalia, skrev att ''generellt sett har inte en utlänning som befinner sig olagligt i landet någon grundlagsskyddad rättighet att försvara sig mot deportation genom att hävda att man har gjort ett selektivt urval''.
Han noterade också att beslut om deportation kan innefatta känsliga utrikespolitiska bedömningar och lade därför till att man ''inte ska behöva avslöja sina verkliga skäl för att bedöma medborgare av ett visst land som ett särskilt hot. ''
De tre domarna som gick emot majoriteten gjorde det för att de inte ville döma i en fråga som de inte hade informerats om. Dessutom pekade de på en tidigare dom i Högsta domstolen som sa att ''yttrande- och tryckfrihet tillkommer utlänningar som bor i det här landet''.
Den domen startade en trend mot att ge illegala invandrare samma rättigheter som medborgare. Den trenden tvärvände i onsdags, efter Högsta domstolens dom.
Jim Lobe IPS/ Washington 990302
.
