990301 (IPS) – Rysslands och Vietnams vitt skilda öden under de senaste åren har skapat en debatt om hur övergång till marknadsekonomi ska gå till för att vara bärkraftig i längden.
Båda länderna var tidigare planekonomier och ideologiska bundsförvanter under kalla kriget. Men medan Ryssland helt har öppnat upp för marknadskrafterna för att så snart som möjligt bli en del av världsekonomin, har Vietnam valt en försiktigare väg.
Ryssland har fått betala för sin otålighet genom att landet drabbades av den globala, ekonomiska krisen. Vietnam däremot har undkommit den värsta effekten av Asienkrisen.
– Vietnamesiska ledare har tydligen – i motsats till sina ryska kolleger, haft en klar ekonomisk vision och strategi. Detta har hjälpt dem att undvika de värsta problemen som den ekonomiska krisen medfört, säger Pavel Bogatsjenko, före detta energiexpert i Vietnam.
Då Vietnam stod vid konkursens rand i mitten av 1980-talet, valde landet att genomföra marknadsorienterade reformer, som kallades “Doi Moi”. BNP växte då med i genomsnitt nio procent om året 1992- 1996. På sistone har dock reformarbetet gått i snigelfart.
Vietnam är ekonomiskt sett fortfarande relativt isolerat på grund av avsaknaden av en aktiemarknad och en valuta som inte är konvertibel. Vietnams “utjämningspolitik”, som de föredrar att kalla privatiseringen, har gått sakta. Vietnam har satt som mål att ha en ekonomisk tillväxt på fem till sex procent 1999, men Internationella valutafonden, IMF, beräknar att BNP bara kommer att öka med tre procent 1999, delvis på grund av dåliga utsikter för Vietnams export och för utländska investeringar.
Trots alla dessa problem har det kommunistiska Vietnam en tillväxt som överstiger många andra länders, däribland landets tidigare sovjetiska läromästare. Idag är många ryska nationalekonomer eniga om att den snabba privatiseringen har fört med sig mycket få goda resultat.
Rysslands regering har överfört omkring tre fjärdedelar av landets ekonomi från statligt ägande till privat genom aktieauktioner under de senaste åtta åren. Ryssland har idag över 120 000 privata företag. Ryssland har även upphävt priskontrollen, infört frihandel och stramat åt valutapolitiken för att få kontroll över inflationen.
Trots alla åtgärder har den ryska ekonomin bara gått utför. Landet producerar nu omkring hälften av det som producerades i slutet av 1980-talet. Lukrativ statlig egendom, som oljebolag, hamnar i händerna på ett fåtal personer med goda förbindelser, men utan kompetens, för misstänkt låga priser. Flera av dessa privata affärsmän försöker nu sälja tillbaka olönsamma företag till staten.
Börsen i Moskva hade 1998 det sämsta resultatet i världen med ett indexfall från runt 550 i september 1997 till runt 30 i augusti 1998. Idag ligger det på omkring 60.
Sedan krisens början 1998 har den ryska rubeln sjunkit i värde med 70 procent i förhållande till USA-dollarn, och inflationen steg till över 80 procent 1998.
Den ryska ekonomin minskade med fem procent under 1998 och väntas minska med ytterligare tre till nio procent i år, enligt det ryska finansdepartementet.
Den ryska politiska ledningen tycks nu ha blivit betänksam. Premiärminister Jevgenij Primakov har slagit fast att “landet inte kan vänta på att marknaden ska lösa våra problem”. Andra bedömare anser att marknadsreformerna i sig inte kan lastas för eländet, utan det är sättet de genomförts på som varit dåligt.
Västerländska analytiker påpekar dock att det inte är så enkelt att jämföra Ryssland med Vietnam. Vietnam håller nämligen fortfarande på med omstruktureringen och är ännu inte helt öppen för de globala marknadskrafterna. Därför beror enligt dessa bedömare Vietnams relativt goda ekonomi mer på tur än god förvaltning.
Detta håller inte alla ryska experter med om: – Det är ingen tillfällighet, utan en väl genomtänkt politik för att avskärma sig från yttre ekonomiskt tryck, säger Vladimir Mazyrin, professor i nationalekonomi och Vietnamexpert vid Moskvas universitet.
Vietnams försiktiga väg mot marknadsekonomi har dock haft sina nackdelar. Landets cirka 6 000 statliga företag har en samlad skuld på drygt 57,5 miljarder kronor. 60 procent av dem är olönsamma.
I båda länderna har övergången till marknadsekonomi påverkat stad och land mycket olika. I Vietnam har reformerna i stort sett varit till fördel för majoriteten av stadsbefolkningen, som kör runt med nya bilar och motorcyklar. Bönderna på landsbygden har dock inte sett mycket av förändringarna. I Ryssland kör ett litet fåtal omkring i Moskva, och andra storstäder, med importerade lyxbilar.
Vietnam har hela tiden vidhållit att politiska reformer likt de som “en del andra länder” – troligtvis Ryssland och andra före detta sovjetrepubliker û slagit in på inte är aktuella för Vietnam, eftersom det skulle kunna få hela systemet att bryta samman. Den åsikten har också en del av ryssarna.
Sergej Blagov IPS/ Moskva 990301
.
