Bonn, 210202 (IPS) – På måndagen skulle Myanmars nya parlament hålla sitt första möte. Tidigt på morgonen genomförde i stället landets mäktiga militär en statskupp, utlyste undantagstillstånd och grep flera av de högsta politiska ledarna.
Människorättsorganisationen Amnesty International menar att kuppen är ett tydligt budskap om att landets militärledning inte är beredda att tolerera några avvikande åsikter.
Myanmars civila ledare Aung San Suu Kyi greps tillsammans med flera andra ledare för hennes parti NLD – men även människorättsförsvarare och studentledare uppges ha drabbats av samma öde.
Kuppen motiveras med att ett omfattande valfusk påstås ha förekommit i samband med det val som hölls i landet i november. Det var ett val där NLD stärkte sin majoritet i parlamentet, då partiet säkrade hela 396 av de 498 platserna.
Valet hade under en längre tid ifrågasatts av militären. Det var också ett val där den muslimska minoritetsgruppen rohingya inte tilläts delta.
På måndagen rapporterades att överbefälhavaren Min Aung Hlaing tagit över makten, samtidigt som soldater skickats ut på gatorna i huvudstaden Naypyidaw och i landets största stad Rangoon.
Många internationella ledare fördömde snabbt kuppen. I ett pressmeddelande sade Vita husets språkrör att USA är motståndare till ”alla försök att försöka kringgå resultaten av det senaste valet eller att hindra den demokratiska övergången – och kommer att agera mot de ansvariga om inte åtgärderna dras tillbaka”.
Även FN:s generalsekreterare António Guterres fördömde kuppen och krävde att alla gripna omedelbart ska friges. Att militären tagit greppet om makten innebär ett stort bakslag i arbetet för demokratiska reformer, konstaterar FN-chefen.
Amnestys biträdande kampanjchef Ming Yu Hah säger i ett uttalande att kuppen är illavarslande för befolkningen i Myanmar, som nu riskerar att drabbas av en förvärrad repression från en militärmakt som åtnjuter straffrihet.
– Tidigare militärkupper och tillslag i Myanmar har följts av omfattande övervåld och utomrättsliga avrättningar från säkerhetsstyrkorna. Vi vädjar nu till de väpnade styrkorna om återhållsamhet, samt att de följer internationella människorättslagar och att ansvaret för att upprätthålla lagarna överförs till polisen igen så snart som möjligt, säger Ming Yu Hah.
Många oroar sig nu särskilt för rohingyernas situation. Den muslimska minoriteten har under flera decennier varit utsatta för systematisk repression, diskriminering och våld i Myanmar.
Enligt FN:s flyktingorgan har mängder av rohingyer drivits på flykt från landet ända sedan 1990-talet. I augusti 2017 blev dock situationen mycket akut i delstaten Rakhine, då över 700 000 rohingyer tvingades fly över till grannlandet Bangladesh för att undkomma en våldsvåg från landets militär.
Många bedömare menar att behandlingen av rohingyerna går att jämställa med folkmord, medan den tidigare demokratihjälten Aung San Suu Kyis internationella status försämrats i takt med att hon har tonat ned de allvarliga människorättsbrott som begåtts mot minoritetsgruppen.
Så sent som i slutet av januari slog FN:s internationella domstol, ICJ, fast att Myanmar måste agera för att skydda rohingyerna.
Även efter våldsvågen 2017 har dock övergreppen fortsatt. I november rapporterade Amnesty om en lång rad av allvarliga människorättsbrott som begåtts de senaste åren – däribland utomrättsliga avrättningar, godtyckliga gripanden, tortyr och konfiskeringar av egendomar.
Ming Yu Hah betonade på måndagen att rapporterna om att telekommunikationerna stängts ned i Myanmar är mycket oroande för befolkningen – i synnerhet med tanke på den rådande pandemin och de konflikter som pågår mellan olika väpnade grupper.
