Honolulu, 160908 (IPS) – Samarbeten mellan oljejättar och miljögrupper hör inte till vanligheterna. Men ett sådant projekt har blivit framgångsrikt i arbetet för att rädda en valart från att utrotas, uppger miljöexperter.
I början av 2000-talet fanns det uppskattningsvis bara 115 västliga gråvalar kvar utanför den östryska ön Sachalin. Valarna brukar samlas där under de isfria somrarna innan de ger sig vidare ut på haven igen under vintern. Då meddelade oljebolaget Sakhalin Energy, som vid tiden hade oljejätten Shell som majoritetsägare, att man planerade att expandera utvinningen av olja och naturgas i just dessa vatten – något som betraktades som ytterligare ett hot mot valarna.
Beskedet ledde till en kraftig motkampanj ledda av stora miljöorganisationer som Världsnaturfonden, Greenpeace och Jordens vänner.
Protesterna kunde inte stoppa projektet men organisationerna lyckades övertala internationella banker att införa hårda krav vid utlåning av pengar till företaget. Ett av dessa var krav på ett samarbete med en oberoende grupp av forskare under låneperioden, samt krav på satsningar för att motverka skadliga effekter för valarna.
År 2004 skapade Internationella naturvårdsunionen, IUCN, en panel, kallad Western Grey Whale Advisory Panel, WGWAP, bestående av 13 oberoende experter. Tio år senare hade valpopulationen i området ökat till 175 individer.
Vid IUCN:s pågående kongress i Honolulu lyfts expertpanelen fram som ett bra exempel på hur företag och miljövänner kan samverka. Något som de involverade miljöorganisationerna håller med om.
-Som organisation har detta varit en resa. Vi började med att motarbeta detta projekt, men nu utgör vi en del av det, säger biologen Wendy Elliott, som arbetar för Världsnaturfondens internationella kampanjer.
Hon menar att det som riskerade att bli en katastrof i stället kunde vändas till något positivt och menar att andra låneinstitut bör använda sig av en liknande modell – att ställa särskilda krav innan man finansierar projekt som hotar den biologiska mångfalden.
Stewart Maginnis vid IUCN säger att några av de rekommendationer som panelen kom med ledde till att föreslagna ledningar lades om. Det krävdes dock en ny hård motkampanj år 2011 för att stoppa Sakhalin Energy från att bygga en tredje plattform i området.
Genom panelens arbete övervakades en av valarna, som av forskarna döptes till Varvara. Forskarna kunde då följa hur hon simmade från Sachalin över Stilla havet till Alaska och därifrån hela vägen ner till Mexiko, en resa på nästan 1 100 mil, innan hon vände tillbaka.
Stewart Maginnis menar att det som gjort panelens arbete effektivt var dess möjligheter att agera oberoende och att arbetet bedrevs så öppet. Vid panelens möten med företaget deltog representanter från miljöorganisationer som observatörer.
Deric Quaile, chef för avdelningen för känslig miljö vid Shell, som numera äger en mindre andel av Sakhalin Energy, menar att processen varit viktig i bolagsjättens arbete för att öka miljöskyddet.
-Denna panel visar att business och miljöarbete kan samverka, säger han.
Enligt honom har Shell med tiden fått en annan förståelse för miljöfrågor och Deric Quaile menar att miljöansvaret numera utgör en självklar del av bolagets företagskultur.
Det är dock ett påstående som långt ifrån alla bedömare delar. Shell utsattes för mycket hård kritik från miljöorganisationer fram till att bolaget förra året meddelade att de lade ner sina satsningar på att utvinna olja i det känsliga Arktis. Förra hösten anklagade dessutom bland andra Amnesty International företaget för att ha kommit med falska påståenden om att de hade sanerat områden i Nigerdeltat som drabbats av svåra oljeläckor.
För närvarande arbetar en liknande panel som WGWAP, även den organiserad av IUCN, med frågor om hur oljeläckor i Nigerdeltat ska saneras. Även oljebolaget Shell är involverat.
När det gäller de västliga gråvalarna påpekar samtidigt Wendy Elliott vid Världsnaturfonden att valpopulationen fortfarande är mycket liten samt att de framsteg som gjorts i Sachalin är mycket sköra.
Enligt henne finns det dessutom ett nytt hot mot gråvalarna, som den amerikanska oljejätten Exxon står för. Risken utgörs av bolagets planer på att bygga en pir vid en plats på Sachalin där valarna samlas, enligt Wendy Elliott. Experter har dessutom påpekat att det finns bättre alternativ.
Hon menar vidare att Exxon inte följer sina egna riktlinjer, exempelvis genom att trafikera vattnen med snabba båtar på natten trots risken för att valar blir påkörda.
IPS har utan framgång sökt Exxon för en kommentar.
I en tidigare rapport från Världsnaturfonden skriver organisationen att Exxon menar att dess dotterbolags planer i området lever upp till ryska miljöregler och att man fått alla nödvändiga tillstånd.
En farhåga med paneler som WGWAP är att de riskerar att fungera som klartecken för energibolag att driva verksamhet i områden som har dömts ut av miljöorganisationer. Men enligt Stewart Maginnis skulle IUCN inte ställa sig bakom tillsättandet av expertpaneler när det gäller exploatering av vissa särskilt skyddade områden. Men på andra platser, i fall där myndigheterna lämnat sitt godkännande och banker är beredda att godkänna lån, försöker IUCN i stället agera resultatinriktat, säger han.
-Det finns vissa tydliga fall där vi skulle säga “nej”. Men vi måste vara pragmatiska. Om inte panelen med fokus på de västliga gråvalarna hade funnits hade nedgången i populationen bara fortsatt, säger han.
