Viterbo, 091202 (IPS) – Ilska och krav på snabba åtgärder. Det var de dominerande inslagen när människor från olika delar av världen samlades i Italien för att vittna om hur klimatförändringarna drastiskt förändrat deras tillvaro.
Nelly Damaris Chepkoskei är en 53-årig kenyansk kvinna som gärna skämtar och skrattar hjärtligt. Men när hon börjar berätta om hur hennes liv som jordbrukare i distriktet Kericho i västra Kenya förändrats de senaste åren blir hon mycket skarp i tonen.
Minskad nederbörd har slagit hårt mot hennes odlingar, som tidigare producerade rikliga skördar. Hon är arg eftersom hon får kämpa allt hårdare för att kunna försörja sin familj. Och hon är upprörd eftersom problemen beror på de stora koldioxidutsläpp som de rika länderna är orsak till genom en livsstil som, i jämförelse med hennes, framstår som överdådig.
– Förr var skördarna stora och regnen fördelades över hela året. Men numera kan regnen utebli ända fram till november. Matproduktionen har minskat med tre fjärdedelar, berättar hon för IPS.
Hon säger att inte bara skördarna minskat, utan även växterna på boskapens betesmarker. Numera har familjen bara ett par getter kvar.
Nelly Damaris Chepkoskei var en av tio personer som bjöds in av den italienska avdelningen av Världsnaturfonden till staden Viterbo. Förutom Nelly deltog personer från länder som Australien, Guatemala, Mongoliet och Indien vid mötet. Deltagarna fanns på plats för att inför det stora klimatmötet i Köpenhamn vittna om de svåra konsekvenser som växthuseffekten redan förorsakat, samt kräva att världens ledare agerar för att hejda utvecklingen.
– Vi tvingas vandra långt för att få tag på vatten. De små vattendragen har helt torkat ur. De har blivit nästan omöjligt att försörja våra familjer, jag kan inte längre hjälpa min mamma eller svärföräldrar, utan bara mina åtta barn. Om jag blir sjuk skulle jag inte ha råd att besöka sjukhuset.
Experter har slagit fast att det är världens fattigaste befolkningar som kommer att drabbas allra värst av klimatförändringarna – och värst kommer södra Afrika och Sydasien att drabbas. Det är regioner där mängder av människor redan nu lider av undernäring.
Enligt en färsk rapport från International Food Policy Research Institute kommer risskördarna att minska med 14 procent i Sydasien fram till år 2050 på grind av klimatförändringarna, medan veteproduktionen i södra Afrika kommer att minska med hela 34 procent.
Mbiwo Constantine Kusebahasa är en 70-årig småbonde från Uganda som redan upplevt hur väderförändringarna slagit. Tidigare kunde han plantera majs, sötpotatis, kassava och grönsaker en gång på våren och en gång på hösten. Men numera får han snarare gissa sig fram eftersom regnen kommer helt oregelbundet.
– Regnen kommer inte på samma sätt som tidigare, så jag är hänvisad till min fantasi när det gäller att bestämma när jag ska plantera. Skördarna är mycket, mycket små.
Kusebahasa berättar att människor i hela landet har fått problem att få tag på mat för dagen.
– Många människor är i samma situation som mig, de flesta bönder har det svårt. Ibland känner vi oss arga eftersom vi vet vad som orsakar torkan, säger han.
Men torkorna är bara ett av problemen. Ett annat är de allt vanligare skyfallen och stormarna som också slår hårt mot skördarna. Ett annat stort hot är de snabbt minskande glaciärerna, som i sin tur hotar många av världens största floder, som är beroende av dess naturliga avsmältning.
– Köpenhamnsmötet är tveklöst en konferens om livsmedelssäkerhet, sade Janet Larsen från USA-baserade Earth Policy Institute i samband med mötet i Viterbo.
Enligt Världsnaturfonden råder det inget tvivel om att de problem som deltagarna berättar om beror på växthuseffekten, och inte några naturliga variationer.
Både Nelly Damaris Chepkoskei och Mbiwo Constantine Kusebahasa påpekar dessutom att de stigande temperaturerna lett till att malariamyggorna nu har kunnat sprida sig till områden som tidigare var förskonade från denna plåga.
FN:s fond för jordbruksutveckling, Ifad, har påpekat att deltagarna vid toppmötet i Köpenhamn i första hand måste fokusera på de problem som drabbat småbönder och deras familjer i fattiga länder. Detta eftersom den gruppen riskerar att drabbas mycket hårt i framtiden, och att de utgör närmare två miljarder människor – nästan en tredjedel av världens samlade befolkning.
Förutom konkreta åtgärder för att minska den globala uppvärmningen behöver dessa människor även hjälp med att hantera växthuseffektens konsekvenser, som de själva inte förorsakat – i form av investeringar i teknik och kunskaper om hur framtidens jordbruk ska bedrivas.
*IPS erbjuder våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
