Habur, Turkiet, 030127 (IPS) – Varje morgon är kön med lastbilar som väntar på att få köra in i norra Irak kilometerlång. Chaufförerna stampar otåligt för att hålla värmen när de väntar på att gränsvakterna ska släppa dem över bron som går över floden Tigris in till Irak.
Chaufförerna är på väg till staden Zakho där de kan köpa diesel långt billigare än i Turkiet. Diesel som de sedan säljer i Turkiet. Handeln är ett brott mot FN:s sanktioner mot Irak.
Sedan 1996 får Irak exportera en del olja i utbyte av mat. Inkomsterna från försäljningen administreras av FN och de har bidragit till ökade inkomster för irakiska Kurdistan, i norra Irak.
Och samtidigt smugglas upp mot 6 000 ton råolja mellan irakiska Kurdistan och Turkiet varje dag till ett värde av 600 miljoner dollar per år, enligt vissa turkiska uppskattningar.
För några år sedan berättade chaufförerna som smugglar diesel att de tjänade 600 dollar per resa in i Irak. Sen beslutade den turkiska regeringen sig för att också börja tjäna pengar på handeln genom att beskatta chaufförerna, men det senaste året har Turkiet försökt sätta stopp för gränshandeln genom ett förbud för dieselimport.
– Beslutet togs enbart av affärsmässiga skäl, sa Yusuf Buluc, talesman för turkiska utrikesdepartementet till pressen då beslutet fattats.
– Det finns ett överskott på dieselbränsle i Turkiet. Det finns ingen anledning att tillåta mer att komma in i landet.
Men lokalinvånarna i gränsområdet mot Irak säger att skälen till att regeringen har stoppat dieselhandeln är politiska. De säger att den turkiska regeringen inte vill att de kurdiska partierna som har makten i norra Irak ska bli allt för starka.
Det som Bagdadregimen kallar norra Irak kallar kurderna själva för Kurdistan. Området har på grund av den brittisk-amerikanska flygförbudszonen och tack vare olja-mot-mat programmet upplevt något av en guldålder efter Kuwaitkriget 1990-91.
Den turkiska regeringen fruktar att de irakiska kurderna ska bilda ett självständigt Kurdistan om Saddam Hussein störtas genom ett krig och oroar sig för att den staten ska bli en fristad för turkiska kurder som också vill ha ett eget land.
Dieselsmugglingen har minskat men inte avstannat.
– Normalt sett tar den här resan två dagar men nu måste vi ibland vänta 15 dagar för att komma över gränsen, säger Mustapha Ozmez, lastbilschaffis från Gaziantep som har kört över gränsen de senaste tio åren.
– Gränsvakterna gör vårt liv mycket svår. Vi har inte de papper som krävs, vi jobbar illegalt vilket innebär att polisen kan stoppa oss när som helst men vi har inget val eftersom det inte finns några andra jobb. Vi tjänar nu bara 35 dollar i månaden medan gränsvakterna tjänar 100 dollar per resa.
Andra chaufförer har helt slutat med smugglingen. Sayeed Darere har övergett sin bil och han har börjat jobba för en lokal bonde.
– Nästan alla i min by sålde sina traktorer och sina djur och köpte lastbilar. Nu har ingen av dem nåt jobb.
På kvällen vid gränsen har de turkiska gränsvakterna låtit några få lastbilar passera. De som har korrekta papper och som bara medför den officiellt tillåtna lasten på 400 liter diesel.
