Johannesburg, 021127 (IPS) – För första gången kan pressfriheten i de afrikanska länderna jämföras genom en omfattande ranking. Bakom sammanställningen står den Paris-baserade organisationen Reportrar utan gränser.
Organisationen har kontrollerat 139 länder i hela världen. De flesta av länderna i Afrika ingår i undersökningen. Rapporten bygger på händelser som påverkat pressfriheten under perioden mellan september år 2001 och oktober i år. Journalister, forskare och jurister har fått besvara frågor om inskränkningar av pressfriheten i deras hemländer. Som exempel på övergrepp nämns våld mot journalister, censur, statliga påtryckningar, statliga monopol, bestraffningar och regleringar av medierna. Fyra afrikanska länder får mycket dåliga betyg. Dit hör Libyen som ligger på 129:e plats, och Tunisien som parkerar på 128:e plats. I dessa länder tillåts ingen kritik mot landets ledare.
Situationen är även mycket dålig i Eritrea, på 132:a plats, och Zimbabwe som ligger på plats 122.
I Eritrea förbjöds den privatägda pressen i september år 2001, och 18 journalister sitter just nu fängslade i landet. Zimbabwes president Robert Mugabe har enligt rapporten en mycket fientlig inställning gentemot oppositionspressen och utländska medier. Men det finns även afrikanska länder som ligger ganska högt på listan. Benin, som enligt FN är ett av världens 15 fattigaste länder, ligger på 21:a plats på listan. En fungerande pressfrihet finns även i Sydafrika, Mali, Namibia och Senegal, enligt Reportrar utan gränser.
Internationellt sett rankas Nordkorea som det land som har det sämst ställt med pressfriheten, medan Finland, Island, Norge och Nederländerna delar på förstaplatsen. – Det finns inget självklar koppling mellan rikedom och pressfrihet, säger den tunisiske journalisten Mohamed Rashid.
– När länder uppnår välstånd och säkerhet finns det mindre politiska konflikter att rapportera om än i ett utvecklingsland. Men låt er inte luras – om Finland, Norge eller Kanada skulle drabbas av ett nationellt nödläge skulle inte myndigheterna tveka att begränsa pressfriheten.
Det är en åsikt som delas av Constance Dlamini, som arbetar som redaktör i Swaziland.
– Länderna högst upp på listan slits inte samman av oroligheter, fattigdom och ständiga katastrofer. Men om kaos bröt ut, hur länge skulle det dröja innan pressen där drabbades av restriktioner?
