990803 (IPS) – Kampen mot narkotika har ersatt kampenmot upprorsmakare som ursäkt för USA
Så sammanfattar Internationella observationscentret för narkotika, en icke-statlig organisation med huvudkontor i Frankrike – de uppgifter de kommit över som kan tyda på att regeringen i Washington förbereder en direkt intervention i Colombia, eller ger ekonomiskt stöd till en aktion utförd av sydamerikanska soldater.
Denna farhåga delas av Kontoret för Latinamerikanska frågor, i Washington, en människorättsgrupp bestående av intellektuella, vänsterpolitiker och sociala organisationer i USA och Latinamerika.
Höga statstjänstemän och militära chefer i USA har vid upprepade tillfällen nekat till att regeringen förbereder en väpnad operation i Colombia eller något annat sydamerikanskt land. Men andra statliga källor är mer tvetydiga. President Bill Clinton sa i förra veckan att den colombianska konflikten är en fråga som berör den nationella säkerheten i hans land.
– När en politisk ledare i USA gör sådana uttalanden beror det på att en intervention, på någon nivå, är under utveckling. Vita huset behöver inte nödvändigtvis gå i spetsen, men ändå vara centralt placerad i kulissen, säger en talesman för Arbetarpartiet i Brasilien.
Brasilien och Venezuela är de länder som mest skulle motsätta sig en väpnad intervention av Colombia under förevändning att bekämpa narkotikasmuggling och att landets växande våldsproblem hotar andra länders säkerhet.
Enligt argentinsk press har Argentinas president Carlos Menem gått i bräschen för “ett multilateralt fredsinitiativ”. Det innebär att sydamerikanska trupper ska skickas till Colombia, där amerikanska styrkor senare ska anslutas sig. Menem bekräftade förra veckan att Argentina ställer upp med militära styrkor på den colombianske presidenten Andres Pastranas sida.
Samma vecka skrev den peruanska dagstidningen La republica att USA:s underrättelsetjänst, CIA, tänker intervenera Colombia med peruanska och ecuadorianska trupper. Nyheten förmedlades senare även i den spanska dagstidningen ABC.
Planen ska enligt uppgifter ha presenterats för en månad sedan för Vladimiro Montesinos, den peruanske presidenten Alberto Fujimoris säkerhetsrådgivare och regeringens starke man. Enligt den var det tal om ett direkt angrepp mot den colombianska gerillan.
Vita huset i Washington förnekar att en sådan CIA-plan existerar.
Omkring 200 nordamerikanska soldater är just nu placerade i Colombia, som är den tredje största mottagaren av militär hjälp från USA, efter Israel och Egypten. Militärens officiella uppgift är att bekämpa narkotika, men många bedömare tror att den också är inblandad i kampen mot de colombianska rebellerna.
Kampen mot narkotika är också den officiella bakgrunden till att USA ska etablera en militärbas i Ecuador. Den ska ersätta det misslyckade projektet att göra USA:s militärbaser vid Panamakanalen till ett regionalt center för narkotikabekämpning. Kanalen ska lämnas tillbaka till Panama den 31 december i år.
Om avtalet med Ecuadors president Jamil Mahuad blir verklighet, ska militärbasen placeras i hamnstaden Manta, där USA redan har en observationsplats för regionala operationer mot narkotika.
Vid ett besök i Quito nyligen förklarade general Barry McCaffrey, chef för USA:s nationella kontor för narkotikakontroll, att USA ska samarbeta med den ecuadorianska armén för att “skydda gränsen mot Colombia, där banden är starka mellan narkotikasmugglare och gerillan”.
(990803)
.
