990804 (IPS) – Kinas ettbarnspolitik i kombination med denenorma mängden aborterade flickfoster har under den ekonomiskauppgången banat väg för Kinas nya små kejsare – bortskämda,egoistiska och självcentrerade barn utan empatisk förmåga.
Kineser talar allt som oftast om hur svårt det är att uppfostra barn i dessa moderna tider. Ofta klagar de på hur bortskämda och självupptagna dagens barn är. Bara för att i nästa andetag erkänna hur de skulle kunna göra vad som helst för sina små kejsare.
Allt fler sociologer i Kina bekymrar sig nu för hur dessa barn en gång ska kunna tjäna samhället när de som 18-åringar inte ens vet hur man tar hand om själv.
Både föräldrar och sociologer är allt mer oroade över vad de tycker är tecken på känslokallhet och bristande medkänsla hos barnen. Detta är ett personlighetsdrag som mycket väl kan leda till våldsamt och kriminellt beteende senare i livet.
Experter tror att detta beteende återspeglar effekterna av Kinas snabba socioekonomiska utveckling på familjeförhållanden. Många föräldrar är i dag borta från hemmet under långa perioder och har en tendens att skämma bort sina barn för att kompensera sin egen frånvaro. I många familjer är de små kejsarna enväldiga.
En rad brutala fall av djurmisshandel utförda av barn har aktualiserat frågan om var kinesiska föräldrar drar gränserna för sina barn. Experter menar också att djurplågeriet återspeglar att kinesiska inte lär sig värdesätta djur, levande varelser och natur, eftersom de inte lär sig empati.
Anställda vid djurparkerna har sina egna teorier. De tror att barnens attityder formas av att föräldrarna ofta talar om djur som mat och hur gott de smakar, inte om deras plats i naturen eller deras skönhet. Så den lille kejsaren får bara höra hur intelligent du blir av fisk och hur sköldpaddor får dig att leva länge. Samtalsämnen som utrotningshotade djurarter och förorenade floder och sjöar kommer långt ner på listan.
Ett exempel på attitydskillnaden mellan kinesiska och utländska barn är en mycket omdiskuterad händelse vid ett sommarläger för japanska och kinesiska barn för några år sedan. De japanska barnen var betydligt mer självständiga och slog upp sina tält i snabb takt medan de kinesiska barnen såg på medan deras föräldrar gjorde jobbet. Ute i naturen roade de kinesiska barnen sig med att kasta strutsägg, medan de japanska barnen byggde fina bo åt äggen.
Cheng Hui, chef för ett center för barnforskning i Peking, säger att brutaliteten mot djur oftast förekommer i familjer med bara ett barn. När de ensamma stadsbarnen växer upp i den urbana betongdjungeln, får de en dålig förståelse för eller kärlek till naturen när de för första gången kommer i kontakt med den.
Dagens urbana föräldrar som arbetar mycket möter problem som ingen kunnat förutse. De bor och arbetar hela dagarna i några av världens smutsigaste och mest tätbefolkade städer. Med de problemen i bagaget, händer det att barnuppfostran kommer i andra hand. Ofta uppfostras barnen av barnflickor från landsbygden, mor- eller farföräldrar och väldigt ofta av TV och video.
Det är ingen överraskning att dessa barn tar till extrema metoder för att få uppmärksamhet, menar Wang Yun, chef för barn- och ungdomsavdelningen vid Pekings kvinnoförbund.
– I dag spenderar föräldrar två till tre timmar per dag tillsammans med sina barn. På 1980-talet låg det på fyra till fem timmar, säger han.
(990804)
.
