991103 (IPS) – (IPS-Maricel Sequeira) För exakt ett år sedan sken äntligen solen åter över Centralamerika, efter nio dagars och nio nätters regn. De värsta av orkanen Mitch hade blåst över. Men dramat fortsätter idag på landsbygden och i flyktinglägren, medan hjälpen har fastnat i ett träsk av byråkrati.
Följderna av den värsta naturkatastrofen i historien i Centralamerika märks på att den redan fattiga befolkningen i Honduras – det land som blev värst drabbat av tragedin – har fallit ännu djupare ner i fattigdomen.
Problemen försvåras genom okontrollerad skogsavverkning och försämrade naturresurser. Det här är en konsekvens av den desperata kamp för överlevnad från de tusentals fattiga som saknar sådana grundläggande saker som elektricitet och rent vatten.
Sjukdomar som dengue-feber och malaria spreds som en löpeld efter Mitch, och har brutit ut på nytt i El Salvador, Honduras och Nicaragua efter den senaste tidens regn och översvämningar.
Lokala myndigheter säger att Mitch, som krävde minst 10 000 liv, lämnade efter sig 12 000 saknade personer och orsakade ekonomiska förluster på sex miljarder dollar. Detta skapade dock i sin tur regionala mekanismer för förebyggande av katastrofer.
Den salvadorianske presidenten Fransisco Flores uttalade sig i förra veckan om att Centralamerika utvecklat en vetenskaplig administration för kriser orsakade av naturkatastrofer, och att man gör betydande framgångar i att utveckla system för tidig varning.
Men de som förlorade sina nära och kära eller lämnades utan hem och försörjningsmöjligheter efter orkanen, håller inte med. Överlevande menar att den salvadorianska regeringen har misslyckats med att vidta förebyggande åtgärder, som att bygga dräneringsdiken och uppdämningar längs floderna. President Flores svar på detta är att familjer som bor i högriskområdena borde flytta till säkrare ställen.
I Honduras påpekar de överlevande att de befinner sig i samma nöd som de gjorde för ett år sedan. Ungefär 6 000 människor finns kvar i tillfälliga läger och klarar sig med hjälp av mat utdelad av FN:s World Food Programme. Människorna väntar fortfarande på stöd som kan hjälpa dem att få mer varaktig ordning på sina liv.
I Nicaragua är situationen liknande. Néstor Avendaño och Oscar Vargas, två nicaraguanska ekonomer, menar att för varje dollar till hjälp, sugs 70 cent upp av byråkratin medan de återstående 30 procenten förloras till korruption och ineffektivitet.
Förstörelsen efter orkanen har även påverkat de makroekonomiska siffrorna, exempelvis i Honduras. Den ekonomiska tillbakagången har dessutom följts av en långsam utbetalning av utländsk hjälp till återuppbyggande vilket i år beräknas leda till en minskning av produktionen per capita med 5,6 procent. Exporten väntas minska med 375 miljoner dollar, främst på grund av den krasch i försäljningen av kaffe och bananer som orsakades av orkanen. Förra året exporterade Honduras produkter för ett värde av cirka två miljarder dollar.
(991103)
.
