991122 (IPS) – I Östtimor, där över 70 procent av den fysiska infrastrukturen förstördes under de proindonesiska milisens härjningar i september, byggs nu ett demokratiskt samhälle upp. I det projektet ingår att skapa oberoende och starka massmedier. I förra veckan kom de första moderna tryckpressarna till Dilis hamn.
Metha Guterres är ny redaktör och produktionschef för dagstidningen Suara Timor Timur, Östtimor Röst. Han ville personligen hjälpa till vid det högtidliga tillfället med att lasta av tryckpressarna. För honom och hans kollegor i öns lilla journalistkår är pressarna en symbol för nytt hopp.
– Milisen förstörde Östtimor, men knäckte aldrig vårt mod. Vi ska göra den första oberoende och opartiska dagstidningen på 2000-talet, säger han.
Suara Timor Timur är Östtimors enda dagstidning. Dessutom finns studenttidningar och hemliga underjordiska tidningar. Journalisterna som arbetar på Suara Timor Timur är vana vid hot, men i mars i år blev situationen närmast ohållbar. Den 26 mars stormade 20 milismän in i tidningsbyggnaden i centrala Dili och hotade med att bränna ned huset som straff för tidningens “antagonistiska hållning”. Detta trots att tidningen varit noga med att ge plats åt både självständighetsförespråkare och motståndare i konflikten.
Den 17 april återkom milisen. Denna gång var de många – fyra lastbilsflak fulla med soldater. De attackerade och förstörde tidningshuset. Allt slogs sönder; datorer, tryckpressar, arkivmaterial, fönster och dörrar. Milisen anklagade journalisterna för att vara anti-indonesiska.
När raseriet sedan startade efter det att resultatet av folkomröstningen stod klart, brändes Suara Timor Timur ned till grunden.
Nu måste tidningen byggas upp igen, och de tre pressarna är startskottet. Men det är inte en lätt sak. Allt material har förstörts och kan inte längre inhandlas i Indonesien på grund av de dåliga diplomatiska relationerna mellan Indonesien och Östtimor. Att skeppa det ifrån Australien är mycket dyrt. Pressarna är en gåva från en australisk hjälporganisation.
Energiförsörjningen är också dålig på ön och strömmen räcker just nu inte till för att driva tidningen.
Samtidigt är behovet av nyhetsrapportering akut i Östtimor.
– Det finns ett informationsvakum här, och därför sprids rykten som löpeldar. Skvallret kan bli skadligt för nationsbyggandet, säger Virgilio da Silva från Talitakum, ett underjordiskt nyhetsmagasin, som är för självständighet.
Östtimors journalister kom tillbaka till landet i början av november, efter att ha tvingats fly undan milisens härjningar. Journalistkåren blev en av de viktigaste måltavlorna för milisens attacker. Många flydde till Västtimors huvudstad, Kupang, till Jakarta eller Bali. Andra gömde sig bland bergen eller i djungeln.
Virgilio da Silva var försvunnen hela september och de flesta trodde att han var dödad av milisen, men han gömde sig i bergen och överlevde genom att äta löv och rötter.
– Varje dag sa jag till mig själv att jag måste överleva för att kunna fortsätta mitt arbete som journalist, säger da Silva.
Det blir en stor utmaning att inte falla in i gamla mönster med mutor och partiskhet, som ibland varit fallet med journalistiken under Indonesiens ockupation. I Östtimor kommer det framöver att finnas mycket biståndsmedel och utländska fondmedel i cirkulation, och det är absolut nödvändigt att de lokala journalisterna rapporterar om hur de används på ett opartiskt sätt, betonar Hugo da Costa, före detta chefredaktör för Suara Timor Timur.
– Journalistiken på Östtimor förändras nu när förtryck och censur inte längre råder. Det ställer kravet på oss att se saker på ett nytt sätt och skriva på ett annat sätt än tidigare. Vi behöver mer utbildning i vårt yrke, säger Guterres.
– Som en del i ett nytt demokratiskt samhälle, måste vi vara ärliga, rättvisa, sakliga och inte ägna oss åt att hämnas på de elaka killarna, det vill säga de tillfångatagna milismännen, säger han.
(991122)
.
