New Delhi, 021104 (IPS) – Kyotoprotokollet ska drivas igenom och de länder som inte skrivit under uppmanas att göra det. Att den formuleringen kom med i slutdeklarationen är kanske det viktigaste resultatet av det tio dagar långa miljötoppmöte som nyligen avslutades i New Delhi. 80 ministrar och representanter från 185 länder deltog på konferensen.
Enligt Kyotoprotokollet från 1997 ska världens rika länder minska sina utsläpp av växthusgaser med fem procent före år 2012.
Tack vare påtryckningar från EU, u-länderna inom G-77 och Kina står det i nu i deklarationen att de länder som har ratificerat protokollet uppmanar de som inte har gjort det att göra det snarast.
USA, som är världens största utsläppare av växthusgaser, tillhör de länder som inte har ratificerat protokollet och de signalerade ingen förändring under mötet.
– Om det inte gjordes några framsteg vad gäller klimatförändringar under mötet så beror det på att de aktörer som lobbar för fossila bränslen, särskilt USA och Saudiarabien, motarbetade det, säger Steven Sawyer som arbetar för miljörörelsen Greenpeace.
Sawyer anklagar de aktörerna för att bland annat ha hindrat en seriös diskussion om en rapport från FN:s klimatpanel IPCC i vilken forskarna uppmanar beslutsfattarna att redan nu börja förbereda hur man ska gå vidare med utsläppsminskningarna efter 2012.
I klimatmötets slutdeklaration står det nu bara att resultatet i IPCC:s rapport ska “övervägas i förhandlingsprocessen”.
– Det här mötet har varit bra för USA, säger Mexikos miljöminister Andre Avila om slutdokumentet.
– Än en gång har världens länder misslyckats med att ta de nödvändiga stegen för att stoppa klimatkatastrofen. Miljontals människor i hela världen kommer att få betala för förseningen samtidigt som utsläppen fortsätter att öka, säger Kate Hampton, taleskvinna för Jordens vänner.
En framgång är dock att villkoren för hur i-länder kan investera i teknologier som leder till minskade utsläpp i u-länder och genom det slippa minska sina egna utsläpp i hemlandet.
– Vi kan börja med detta nästa år, oavsett om Kyotoprotokollet har trätt i kraft, säger den tyske miljöministern Jurgen Trittin.
Men även vad gäller handeln med utsläppsrättigheter har vissa beslut skjutits på framtiden. Det gäller exempelvis de så kallade kolsänkorna.
Enligt tidigare beslut ska utsläpp kunna kvittas mot skog. Skog och annan växtlighet som binder koldioxid kallas för kolsänkor. Flera länder är oeniga om hur denna regel ska tillämpas.
Den tyske miljöministern Trittin sa efter mötet att det finns mycket starka indikationer på att Ryssland snart kommer att ratificera Kyotoprotokollet som genom det skulle träda i kraft. Om Ryssland ratificerar avtalet kommer de stater som antagit det att stå för 55 procent av de utsläppen i världen – vilket är gränsen för att avtalet ska börja gälla.
Världens fattiga länder behöver enligt Kyotoöverenskommelsen inte minska sina utsläpp före år 2012 och de fattiga länderna vill inte börja diskutera framtida utsläppsminskningar.
Indiens premiärminister Atal Bihari Vajpayee sa under mötet att det bara skulle lägga ytterligare bördor på redan sköra ekonomier och hindra ländernas ansträngningar att nå högre tillväxt och att minska fattigdomen.
Flera vetenskapliga studier och enskilda organisationer anser dock att världen som helhet, rika så väl som fattiga länder, inte har råd att inte genomföra drastiska åtgärder för att stoppa klimatförändringarna vars negativa effekter de menar är smältande isar, torka, översvämningar och stormar.
Enligt en undersökning från FN:s miljöprogram UNEP som distribuerades under mötet dog fler än 9 000 människor i år på grund av klimatförändringarna som också orsakade materiella skador för över 70 miljarder dollar.
