991221 (IPS) – Om du känt dig varm under 90- taletså var du inte ensam. Det senaste årtiondet var det hetaste sedantemperaturmätningarna inleddes på 1860-talet.
Det rapporterar Världsmeterologiska organisationen, WMO, i Genève. WMO uppger att 1999 kommer att gå till historien som det 21:a året i rad, som den globala yttemperaturen varit högre än normalt.
De flesta forskare är överens om att det är de så kallade växthusgaserna som gradvis värmer upp jordens atmosfär och förändrar klimatet. Växthusgaser bildas vid förbränning av olja, bensin, kol och andra organiska föreningar.
Årets kombinerade land- och yttemperaturer uppskattas hamna någonstans mellan 0,3 och 0,4 grader celsius över normaltemperaturen för 1961-1990, enligt WMO. Det innebär att 1999 blir det fjärde varmaste året under de 140 år man mätt temperaturen. De fyra varmaste åren var 1998, 1997,1995 och1990.
I centrala Storbritannien, där man mätt temperaturen i 341 år, verkar det som om 1999 är det varmaste året någonsin. Och i Japan väntas 1999 att sluta som landets tredje varmaste år sedan mätningarna inleddes.
Seth Dunn, forskare vid organisationen Worldwatch Institute i Washington säger att vi nu ser hur extrema väderleksförhållanden, så som årets torkor och värmeböljor i USA och Ryssland och cykloner ibland annat Indien, kan bli kroniska.
Några exempel på extremt väder under 1999: I juni och juli i år upplevde Ryssland en av landets längsta värmeböljor under detta sekel. Och i september var normaltemperaturen i Norge upp mot 5 grader högre, och i november 6-7 grader högre, än normalt. Detta ska ses tillsammans med att både västra Ryssland och Norge upplevde några av de lägsta temperaturerna sedan sent 1800-tal i januari 1999.
Japan, Indien och Kina drabbades under året av svåra översvämningar och stormvindar som orsakades av cykloner.
– När dessa extrema väderförhållanden blir allt mer vanliga kommer trycket för att växthuseffekten att öka och beslutsfattarna måste arbeta hårdare för att minska utsläppen, säger Dunn.
Daniel Becker, chef på miljöorganisationen Sierra Clubs avdelning som arbetar med växthuseffekten, säger att beslutsfattarna måste arbeta hårdare för att genomföra det internationella avtal från 1997 som heter Kyoto-protokollet och som stadgar en minskning av utsläppen som bidrar till växthuseffekten.
Han säger att beslutsfattarna måste se till att energianvändningen blir mer effektiv och att ett skifte till “gröna” energikällor genomförs. Exempel på sådana är solenegi och vinkraft.
– De stigande temperaturerna är det bevis vi behöver på att vi måste agera nu, säger Becker.
(991221)
.
