000125 (IPS) – Frågorna om språk och valuta hotar att splittra den unga nationen Östtimor. De östtimorianska ledarna för självständighetsrörelsen försöker återupprätta områdets portugisiska identitet efter 20 års brutal indonesisk ockupation. Mende möter hårt motstånd från en yngre indonesisktalande generation.
Östtimors främsta självständighetsledare är Xanana Gusmao, vinnarna av Nobels fredpris, José Ramos-Horta och biskop Carlos Ximenes Belo samt före detta guvernören för Östtimor under indonesiska styret, Mario Carrascalao. De är alla utbildade i det portugisiska systemet och identifierar sig starkt med den forna kolonialmakten.
Vid ett möte i Dili med Världsbanken om återuppbyggnaden varnade Carrascalao FN:s representanter för att ignorera Östtimors förflutna på samma sätt som indoneserna gjorde efter invasionen 1975.
“Gör inte detta mot oss en gång till. Kom inte hit och gör engelska till vårt officiella språk”, sa han till den australiska dagstidningen The Age.
Men ungdomarna i Östtimor har en helt annan åsikt. Den inflytelserika ungdomsorganisationen Renetil sa nyligen på sin kongress att det inte alls råder enighet i landet om att göra portugisiska till officiellt språk. Inte heller är man enig om att landets valuta ska bli den portugisiska escudon.
– Den stora majoriteten av Östtimors befolkning förstår över huvudtaget inte portugisiska. Det blir svårt för många, särskilt den unga generationen, att delta i den politiska utvecklingen och utvecklingen i övrigt på ön utan att förstå språket, sa den avgående ordföranden för Renetil, Fernando Araujo.
Renetil var den största underjordiska ungdomsorganisationen i Östtimor. 1989 gick Renetil med i paraplyorganisationen Nationalrådet för östtimorianskt motstånd, CNRT, som var en tvärpolitisk underjordisk koalition av alla östtimorianska självständighetsgrupper. Xanana Gusmao var CNRT:s ledare.
Medlemmarna i Renetil var ofta framgångsrika i skolan och fick stipendier för fortsatta studier vid de indonesiska universiteten. Där fortsatte de dock att vara motståndare till Indonesiens ockupation av hemlandet.
– Nästan 95 procent av östtimorianerna talar tetun och indonesiska, och det är förnuftigt om ett av dessa språk blir det officiella språket, säger Araujo, som för närvarande studerar i Australien.
Fernando Araujo är en varm förespråkare för tetun som den nya statens officiella språk.
– Tetun är det gängse språket i Östtimor och det har visat sig överleva både portugisiskt kolonialvälde och indonesisk ockupation, säger han.
– Det är inte demokratiskt om majoriteten tvingas tala ett språk som bara fem procent av folket kan, fortsätter Araujo, och syftar på CNRT-ledarna, särskilt de som nyligen återvänt från exil i Portugal.
Araujo berättar också att de fattiga och de rika har var sin valuta i Östtimor. De fattiga använder indonesiska rupier, medan de rika FN-tjänstemännen och biståndsarbetarna utifrån betalar med escudos, amerikanska dollar eller australiska dollar. Själv förespråkar han rupier och varnar samtidigt för att införa en stark valuta i Östtimor eftersom en sådan skulle påverkar exportnäringen negativt.
Nationalekonomen Luis Mendonca vid Internationella valutafonden, IMF, anser dock att östtimorianerna ska välja mellan tre valutor: amerikanska dollar, australiska dollar och euro. Han betonar också att det inte är IMF:s sak att välja valuta åt Östtimor, och att hans synpunkt grundar sig på tekniska data och på strukturen i den östtimorianska handeln. Mendonca varnar för att använda indonesiska rupier, eftersom dessa sjunkit i värde efter krisen 1997. Den indonesiska valutan är fortfarande instabil, enligt Mendonca.
(000125)
.
