000223 (IPS) – FN-tribunalen i Haag står inför mycketsvåra uppgifter under de närmaste åren. Medan den på 1970- taletknappast hade ett enda rättsfall att hantera pågår idag 24 rättsfall i Haag-domstolen.
Det sa FN-domstolens nye ordförande, Gilbert Guillaume, på sin första presskonferens. Guillaume är fransk domare och en mycket respekterad internationell advokat som varit medlem i domstolen sedan 1987. Han ska leda 15 domare från olika juridiska traditioner från hela världen, i det som är FN:s högsta juridiska organ.
Ny vice ordförande är den kinesiske domaren, Shi Jiuyiong. Den belgiska advokaten, Philippe Couvreur, blir ny domarfullmäktige.
Tolv rättsfall väntas vara klara för hantering före årets slut, enligt Guillaume, som också poängterar att han ska försöka göra domstolen mer känd samt skaffa mer pengar till dess drift.
– Domstolens budget ligger på 83 miljoner kronor om året, och den har 62 anställda. Det är beskedliga siffror om man till exempel jämför med krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, som har en årsbudget på 820 miljoner kronor och över 900 anställda, säger han.
Haag-domstolen behöver inte en lika stor stab som krigsförbrytartribunalen, men domstolens effektivitet hade förbättrats betydligt med några extra översättare, juridiska handläggare och sekreterare, anser Guillaume.
Domstolens årsrapport visar att 18 nya rättsfall behandlades från augusti 1998 till juli 1999. Den avgående vice presidenten, Christopher Gregory Weeramantry från Sri Lanka, säger att det ökande antalet fall är positivt eftersom det tyder en växande tilltro till domstolen.
Weeramantry menar att domstolen under första delen av sin nästan 80-åriga historia i hög grad var europacentrerad. Detta har dock förändrats, och några av dagens rättsfall är stora internationella kriser. Han tar Kosovokrisen som exempel. FN låter domstolen avgöra om det var ett folkrättsligt brott av Nato att bomba Serbien under krisen förra året.
Weeramantry tycker att domstolen får för dålig uppmärksamhet i medierna. När Libyen och Tchad hamnade i konflikt om ett stort landområde för några år sedan, ansåg domstolen att Tchad hade rätten på sin sida. Man betraktade krisen som en ockupation från Libyens sida. Domstolen tog tag i fallet och kort därefter enades de båda staterna om ett möte, varpå den libyska armén drog sig tillbaka från området.
– Detta var en viktig seger för internationell rätt, men det omnämndes knappt i internationella medier. Det blev bara några notiser, säger han.
Domstolen har under 1990-talet behandlat flera internationella miljötvister, och Weeramantry räknar med många fler fall av det slaget i framtiden.
(000223)
.
