USA: Svarta bönder tvingas sluta på grund av diskriminering

000509 (IPS) – Svarta jordbrukare demonstrerar i huvudstaden mot vad de kallar "årtionden av diskriminering". De har svårare att få lån och bistånd än vita bönder och många tvingas lägga ner sina jordbruk. Vid sin sida har de fackföreningsrepresentanter, småbrukarorganisationer och kongressledamöter.

Hundratals svarta jordbrukare, främst från södra USA, demonstrerade i måndags utanför jordbruksdepartementet, USDA. De krävde att få träffa jordbruksministern Dan Glickman. En representantgrupp fick träffa ministern men flera bönder greps av polisen när de försökte ta sig in på departementet.

1999 fanns det bara 18 000 svarta bönder i USA, mot 925 000 1920, enligt demonstranterna.

Många av de svarta lantbrukarna har lidit stora ekonomiska skador av stormar och tornados som drabbat den amerikanska södern.

– Vad som var värre än tornadon var att jag inte fick bidrag från USDA:s fonder för återuppbyggnad, säger Melvin Bishop från Eatonton, i Georgia.

Bishop säger att de svarta böndernas situation inte har förbättrats sedan medborgarrättskommissionen 1980 undersökte svarta lantbrukares situation och kom fram till att svarta bönder fick vänta längre på att beviljas lån, och att de oftare fick avslag än sina vita kollegor.

I ett område fick vita jordbrukare i genomsnitt vänta 84 dagar på en låneansökan, medan svarta väntade 222 dagar, enligt en utredning från jordbruksdepartementet.

I genomsnitt 84 procent av de vita lantbrukarnas låneansökningar beviljades, mot bara 56 procent av de svarta böndernas.

En annan försämring är att den före detta presidenten Ronald Reagan 1983 drog ner på USDA:s budget genom att ta bort avdelningen för medborgarrättsklagomål. Det betydde slutet för federala utredningar av klagomål från bönder som tillhör någon minoritetsgrupp.

Många av de svarta lantbrukarna är missnöjda med en uppgörelse om skadestånd för diskriminering som gjordes 1999.

1997 stämde 1000 svarta bönder jordbruksdepartementet på 27 miljarder kronor. 1999 gjorde man en uppgörelse utanför domstolen som upphävde de klagande böndernas skulder och som skulle ge varje svart lantbrukare en skattefri engångssumma om 450 000 kronor.

Bönderna anser att utbetalningen av ersättningen går för långsamt och de är upprörda över att 40 procent av de som ansökt har fått avslag.

– När över 40 procent av lantbrukarna redan fått avslag, kommer det med all säkerhet att leda till slutet för svarta familjejordbruk i det här landet, säger Gary Grant, ordförande för Black Farmers and Agriculturalists Association, BFAA.

Mary Beth Schultheis, taleskvinna för USDA säger att departementet är fast beslutet att göra rätt för sig och förbättra situationen för de svarta lantbrukarna. Ersättningarna kommer att utbetalas, säger hon.

Men John Boyd, ordförande för den nationella organisationen för svarta lantbrukare, säger att kompensationen är för liten och kommer för sent.

– Det är inte tillräckligt för en livstid av förluster, en livstid av smärta och lidande, säger han.

Diskrimineringen av svarta bönder går tillbaka till inbördeskriget, enligt Anuradha Mittal vid Institute for Food and Development Policy, en av de grupper som organiserat protesterna.

1865 fick varje frigiven slav 40 tunnland mark i sydstaterna som de fick bruka i tre år och därefter skulle de få chansen att köpa marken.

Men efter inbördeskriget återlämnade presidenten, Andrew Johnson, mark till vita aristokrater. De svarta bönderna fick sedan hyra mark på plantage som ägdes av vita. Det ledde till att ett halvfeodalt system upprätthölls, anser Mittal.

Mittal anser att minskningen av svarta småbrukare kommer att följas av en liknade minskning av alla familjejordbruk i USA. De federala bidragen till jordbruket riktas allt mer till fabriksliknande farmer.

– Svarta bönder har varit den amerikanska jordbruksindustrins “kanariefåglar i gruvschakten”. Allt som hänt dem har senare hänt med alla småbönder, säger hon.

(000509) .

Danielle Knight

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *