010212 (IPS) – En högre politiker som tagit emot stora mutor i utbyte för befrämjandet av billig asiatisk arbetskraft greps i början av året. Efterspelet till mutaffären har avslöjat den hårda vardagen för landets utländska arbetskraft.
Takao Koyama, 57-årig medlem av det mäktiga Liberala demokratiska partiet, greps i januari misstänkt för att ha tagit emot närmare två miljoner kronor i mutor. Mutorna betalades ut av KSD, ett kooperativ som arbetar för mindre och medelstora företag.
Koyama anklagas också för att ha begärt att arbetsdepartementet ska förlänga den period som utländsk arbetskraft har rätt att stanna i landet som så kallade lärlingar.
Den utländska arbetskraften, i första hand från Indonesien och Kina, gavs tre års visum i Japan som “lärlingar”.
– Men i verkligheten blev deras erfarenheter rena mardrömmen, säger Sonoko Kawakami, som arbetar för Janni, ett icke-statligt japansk-indonesiskt nätverk.
Janni har samlat dokument om KSD-skandalen som avslöjar att en klar policy från både japanska myndighetspersoner och affärsmän varit att rekrytera billig arbetskraft från utvecklingsländer. Och detta genom att kringgå den rådande lagstiftningen som inte tillåter utländsk arbetskraft.
– Regeringens hycklande hållning har banat väg för japanska företag att behandla utländsk arbetskraft illa, samtidigt som man ökat sina vinster och satt fart på Japans ekonomi, säger Kawakami.
Den japanska arbetsmarknaden är officiellt stängd för utlänningar. Men den tillåter genom ett slags lärlingssystem att utlänningar släpps in på arbetsmarknaden under begränsad tid.
Genom detta lärlingssystem rekryterades unga män via kinesiska och indonesiska arbetsförmedlare, varefter de genom KSD sändes ut till olika företag i landet.
Arbetarna undertecknade kontrakt som klart strider mot de mänskliga rättigheterna, enligt kritiker. Exempelvis var de enligt kontrakten tvingade att överlämna sina pass till de japanska arbetsgivarna.
Över sex tusen män rekryterades av KSD under dessa villkor. En del arbetare säger att de har arbetat mer än 500 timmar övertid utan att få lön för det.
Genomsnittslönen för den utländska personalen var under hälften av vad den inhemska arbetskraften får för liknande arbete.
Lärlingarna tvingades också att spara en del av sina inkomster och de förbjöds att resa.
Situationen var för många så svår att arbetarna började fly från sina arbetsgivare. Livet som illegal arbetare i landet var ett bättre val för många, enligt Kawakami.
Ippei Torii, fackligt aktiv, säger att behovet av billig arbetskraft är så högt i Japan idag att företagen har börjat muta politiker för att kunna få fram arbetskraft.
– Och Koyamas agerande är en god illustration av regeringens attityd gentemot den utländska arbetskraften, säger Torii.
Torii menar att japanska arbetare undviker de mindre företagen eftersom arbetsförhållandena och lönerna är sämre där. Och det är därför det finns ett stort behov av billig utländsk arbetskraft.
Japan är ett homogent, men också åldrande samhälle. Enligt en rapport från FN kommer landets behov av ny arbetskraft att vara mycket stort i framtiden. Experter menar att Japan nu måste ta itu med frågan om den utländska arbetskraften, istället för att ha system som lärlingssystemet, som inte ger arbetskraften något skydd.
(010212)
.
