010209 (IPS) – Tusentals religiösa grupper i Ryssland kan tvingas avsluta sin verksamhet. Bland de hotade trossamfunden finns Frälsningsarmén.
Med stöd av den ryska religionslagen från 1997 beordrade de ryska myndigheterna förra året de religiösa grupperna i landet att återansöka om sin status som samfund, men bara tre av fyra religiösa grupper hade återregistrerats när tiden gick ut den 31 december förra året.
I stort sett alla församlingar inom den rysk-ortodoxa kyrkan har återregistrerats.
Officiellt har den ryska grundlagen satt stopp för sovjettidens religiösa förtryck. När kommunismen föll 1991 förde det med sig en renässans för den ortodoxa kyrkan. Det innebar samtidigt att andra religioner, kulter och sekter växte.
Många ryssar oroades av att många utländska sekter uppstod. Därför införde man en ny religionslag 1997. Lagen fick stöd från den ortodoxa kyrkan, men kritiserades hårt av andra religiösa grupper, människorättsaktivister och europeiska regeringar, som menade att den var diskriminerande.
Lagen beskriver den rysk-ortodoxa tron som landets dominerande religion, och nämner islam, judendom och buddhism som övriga “traditionella” religioner. Andra trosuppfattningar fick i och med lagen en underordnad roll och de utsätts för hårda krav för att bli registrerade.
Lagens mest kontroversiella paragraf säger att religiösa grupper måste ha funnits i Ryssland i 15 år innan de får distribuera litteratur eller bjuda in utlänningar att predika. Oregistrerade grupper får heller inte inrätta utbildningsinstitutioner och deras präster är inte undantagna från militärtjänsten. De religiösa grupperna får dock utföra gudstjänster i hemmet utan att vara formellt registrerade.
Lagen följer inte internationella överenskommelser om de mänskliga rättigheterna enligt Igor Lebedev, människorättskommissionär i Ryssland. Han är kritisk till att lagen ger den ortodoxa kyrkan en särskild roll och hävdar att alla trosuppfattningar måste vara jämlika enligt lagen.
Den rysk-ortodoxa kyrkans patriark Alexej II, däremot, har hyllat lagen. Han säger att den är en stark barriär mot utländska pseudomissionärer som Ryssland har “invaderats” av.
– Staten måste se på trosuppfattningar i en hierarkisk ordning, säger fader Antonij Iljin, som tillhör den rysk-ortodoxa kyrkan. Han menar att en del “destruktiva” religiösa grupper inte borde tillåtas i landet.
Företrädare för den ortodoxa kyrkan menar att föreskrifterna syftar till att hindra “pseudoreligiösa” grupper, exempelvis den japanska Aum-sekten, som blev känd för sin terroristattack i Tokyos tunnelbana 1995. Vid den tiden hade sekten tusentals anhängare i Ryssland.
Efter kritiken mot lagen har författningsdomstolen i Ryssland beslutat om en mildare tolkning, som innebär att religiösa grupper som finns i minst tre av Rysslands 89 regioner och är registrerade som församlingar i Moskva inte behöver bevisa att de funnits i landet under 15 år, utan kan registreras automatiskt.
Författningsdomstolens beslut innebar bland annat att 70 lokala Hare Krishna-församlingar har återregistrerats i Ryssland.
Men andra religiösa organisationer, exempelvis Frälsningsarmén, har vägrats återregistrering på grund av att deras pastor är utländsk medborgare.
(010209)
.
