010222 (IPS) – Den "bolivariska kulturrevolutionen" som Venezuelas president Hugo Chávez lanserade i förra månaden är fortfarande något av en gåta. Regeringen har avsatt många tjänstemän inom kultursektorn, och man diskuterar ett nytt lagförslag – men allmänheten har fortfarande inte någon aning om vad revolutionen egentligen är tänkt att innebära.
Chávez bekräftade den 21 januari att 16 chefer för museum och konstinstitutioner skulle avsättas, och utnämnde 19 efterträdare.
Samtidigt har regeringen och den parlamentariska kommissionen för kultur publicerat ett par förslag till en ny lag som ska debatteras i parlamentet.
Förändringarna i kulturpolitiken är beroende av en begränsad budget, eftersom kulturområdet bara fick 46 procent av de två miljarder kronor som man hade begärt för i år.
Men myndigheterna har i alla fall hävdat att omorganiseringena i januari är början på ett “revolutionerande och bolivariskt” kulturprojekt.
– Förutom namnändringar vet eller förstår landet inte vad det handlar om. Det finns tecken på förändring, men vi kan forfarande inte avgöra exakt vad det innebär, säger sociologen Tulio Hernández.
– Många med mig hade föredragit den omvända ordningen – politiken först och sedan namnen, säger Hernandéz, som har haft en offentlig tjänst på kulturområdet.
Utbildningsministern Héctor Navarro försvarar Chaávez-regeringens beslut.
– Den här processen måste ses som en nödvändig generationsväxling, och en förnyelse av personalen är också nödvändig för att inleda ett sammanhängande projekt, säger han.
Chávez har sagt att “det är dags att starta den bolivariska, befriande och kreativa kulturrevolutionen. Kulturen höll på att bli ett område för eliten – prinser, arvtagare och familjer som lagt beslag på institutionerna – institutioner som kostade staten miljonbelopp.”
Bland de som avskedades i januari fanns cheferna för Venezuelas största museum, landets statliga förlag och nationalbiblioteket. Dessutom avskedades flera ledare för institutioner inom teater, musik och dans.
Samtidigt har regeringsrepresentanter inlett diskussioner med parlamentsledamöter om de två förslagen till en ny kulturlag. Lagen har redan fått hård kritik för vissa passager. Till exempel går förslagets författare till hårt angrepp mot globaliseringen. De skriver om en “påtvingad och hegemonisk globaliserande masskultur” och “korruptionen av de traditionella beståndsdelarna i venezuelansk kultur”, och varnar för att “beteenden, livsstilar och värden som är specifika för venezuelaner” förvrängs.
Enligt förslaget ska man tillsätta en slags kulturell övervakare, en “prokurator för kulturella rättigheter”, som ska “försvara, förespråka och övervaka de rättigheter och garantier som finns inneboende i kulturen.”
Akademikern Fernando Rodríguez är oroad över att en sådan “kulturell prokurator” skulle kunna öppna vägen för ett “övervakningsorgan för vår nationella identitet”.
– Varje sluten föreställning om identitet är reaktionär. Det motsäger frihet och kreativitet och innebär trångsynta idéer om nationalism, menar han.
Många har stora förhoppningar om den nya generationen som ska styra kulturinstitutionerna, men ingen kan förutsäga effekterna av lagen som ska styra kulturområdet – och frågan om finansiering är en avgörande faktor.
Författaren Silda Cardoliani har påpekat att den nya kulturpolitiken endast kommer att vara framgångsrik “med en generös budget och utan påtryckningar”.
De ekonomiska resurserna kommer att vara en svår nöt att knäcka. Myndigheterna ansöker om särskilda lån för att täcka underskottet i landets kulturbudget för i år.
Under det förra årtiondet fick kulturen inte mer än 0,03 procent av pengarna i den venezuelanska statsbudgeten, enligt officiella siffror. FN:s kulturorganisation Unesco rekommenderar att 5 procent av statsbudgeten skall avsättas till kulturen.
(010222)
.
