010226 (IPS) – Bara under andra världskriget var romernas situation i Serbien värre än under Slobodan Milosevics tid vid makten. Nu försöker den nya regeringen tillsammans med romerna själva få bukt med den ingrodda diskrimineringen mot landets stora romerska minoritet.
I den jugoslaviska huvudstaden Belgrad har en utställning pågått sedan början av februari om landets romerska (zigenska) minoritets livsvillkor under 1900-talet. Med hjälp av dokument och fotografier försöker romerna själva öppna sig gentemot den serbiska majoriteten i ett försök att komma till rätta med diskrimineringen mot romerna.
Utställningen “Romer, Belgradbor” invigdes i samband med en tvådagars konferens om “Serbien som ett mångkulturellt samhälle”. Större delen av konferensen ägnades åt romernas situation.
För att visa att regeringen bryr sig om romernas integrering var det president Vojislav Kostunica själv som invigningstalade och var ordförande.
Det är dags för romerna att få alla sina rättigheter tillgodosedda, lyder slutdokumentet från konferensen. Dessa rättigheter garanteras i Serbiens grundlag, men försummades medvetet av den förra regeringen, fortsätter texten.
Det bor omkring 800 000 romer i Serbien som har en total befolkning på 9,5 miljoner. På grund av utbredd diskriminering har romerna aldrig integrerats i samhället utan förblivit ekonomiskt marginaliserade.
Under den förre presidenten Slobodan Milosevics maktinnehav förvärrades romernas situation avsevärt.
-Tiden med Milosevic var den värsta tiden i romernas historia, bortsett från den tyska ockupationen under andra världskriget. Ekonomiskt, kulturellt och politiskt blev vi en etnisk grupp utan rättigheter, säger Dragoljub Ackovic, ledare för Romerska kongresspartiet.
Enligt uppgifter från romerska organisationer är 80 procent av romerna analfabeter. Bara 4 procent har gått klart gymnasiet och omkring 200 har universitetsexamen.
-Milosevicregimen var likgiltig inför sitt eget folk, och det gällde även romerna, säger Marina Dokmanovic, en av arrangörerna bakom utställningen.
Hon berättar att under 1990-talet sattes många romerska barn i särskolor tillsammans med förståndshandikappade barn eftersom de inte förstod serbiska. Fyra av fem av dessa romerska barn var normalbegåvade och friska. Men inte helt oväntat hoppade de av skolan.
Romerna kom till Serbien under mitten av 1500-talet. Omkring 300 romer levde i Belgrad. De hade det då hyfsat bra. De turkiska härskarna befriade dem från skatt eftersom romerna, som var skickliga hantverkare, reparerade fartyg och arbetade som smeder.
Men under större delen av historien har det sett värre ut, och under andra världskriget dödades tusentals romer av den tyska nazistiska ockupationsmakten.
De romerska företrädarna säger att de flesta romer, särskilt de unga, idag vill bli en integrerad del av det serbiska samhället.
-Vi måste bekämpa fördomarna om zigenarna, om att vi bara spelar musik, smugglar och reser runt utan att göra någonting. Förr kanske vi själva bidrog till den bilden, men inte idag, säger Petar Antic, som är engagerad i en romersk förening.
I samband med att Serbien reformerar sitt lagsystem kommer regeringen att inkludera romernas rättigheter i landets grundlag. Det är ett mycket viktigt steg i romernas kamp.
Serbiens vetenskapsakademi, Sanu, har jämfört lagarna i de grannländer som också har stora romerska befolkningar, som Ungern, Rumänien och Makedonien. Sammanlagt finns det cirka 10 miljoner romer i centrala och sydöstra Europa.
-Serbien är minst tio år efter de andra länderna och något radikalt måste göras snart. Men lagar är en sak, vardagen i samhället en annan, säger doktor Aleksandar Fira, ledamot av Sanu och pensionerad domare i författningsdomstolen.
Undersökningar visar att fördomarna mot romer fortfarande är mycket starka i samhället. 79,5 procent av serberna skulle inte gifta sig med en rom. 68 procent tror att romer är lata och oansvariga. 57 procent skulle aldrig lita på en rom.
-Invånarna i det här landet måste utkämpa en lång kamp mot rasism och negativa stereotyper som har funnits och finns gentemot romerna. Det tar tid, säger Fira.
(010226)
.
