010313 (IPS) – De fyra zapatistledare som är kvinnor säger att de känner sig priviligierade jämfört med andra kvinnor från ursprungsbefolkningen i Mexiko. Till skillnad från dem har kvinnorna i rebellgruppen rätt att fatta beslut, bestämma hur många barn de vill ha och när de vill ha dem, och de kan välja vilken partner de vill.
– Som kvinnor av ursprungsbefolkningen kommer vi inte att ge upp kampen så länge vi behandlas som djur, sa befälet Yolanda, en trotzil-indian som bär den karaktäristiska zapatistiska skidmasken.
Av Mexikos ungefär 10 miljoner som tillhör ursprungsbefolkningen, är kvinnor de mest sårbara, med en medellivslängd på 71,5 år, jämfört med männens 76 år. 48 procent av kvinnorna kan inte läsa och skriva, bland män är siffran 29 procent.
46 procent av kvinnorna har inte gått grundskola och bara 9 procent har gått i gymnasium.
Kvinnor från ursprungsbefolkningen är de fattigaste av de fattiga, enligt statliga institutet för ursprungsbefolkningen.
Enligt subcomandante Marcos, ledaren för zapatisterna, måste kvinnorna i rörelsen föra en kamp på två fronter, dels för att de manliga kamraterna ska respektera dem, dels för att samhället ska respektera ursprungsbefolkningens rättigheter.
– Inom zapatiströrelsen har kvinnorna sin egen rörelse, och de omvandlar sina krav till verklighet, stället för att bara skriva ner dem på papper, sa Marcos nyligen i en intervju.
Vi ett politiskt möte som hölls under marschen, som passerat igenom 12 av Mexikos 31 stater, uppmanade befälet Esther anhängarna att hjälpa till att bygga ett annat slags land.
– Aldrig mer ett Mexiko utan kvinnor! Sa hon.
Syftet med vandringen till huvudstaden är att söka stöd för deras sak och påverka kongressen att anta en lag om ursprungsbefolkningens rättigheter som presenterades 1996, och som stöds av presidenten Vicente Fox.
Lagen skulle garantera autonomi och självstyre för Mexikos ursprungsbefolkningsgrupper. Enligt vissa konservativa politiker vore det mer riskabelt för kvinnorna, eftersom deras rättigheter är mycket mer begränsade enligt traditionen.
Men det handlar inte om traditionerna är rättvisa eller inte, säger gerillarörelsen och regeringen, som trots olika uppfattningar, är ense om att kulturell olikhet och varje etnisk grupp måste respekteras.
Gerillan säger att den ska återuppta fredssamtalen med regeringen, om lagförslaget går igenom, tre militära förband till lämnar Chiapas, och de återstående 50 zapatisterna i fängelse släpps ut.
Den dåligt beväpnade gerillarörelsen, som inte utgör något militärt hot, enligt regeringen, har inte varit inblandade i strider sedan 1994.
(010309)
.
