010320 (IPS) – Antalet dödade och fängslade journalister har minskat under de senaste åren. I dag kommer ofta hoten – till skillnad från tidigare – inte från repressiva stater, utan från kriminella gäng och rebellgrupper. Detta enligt en ny rapport från den New York-baserade Kommittén för skydd av journalister, CPJ.
Under förra året dödades 24 journalister i tjänsten. Vid årsskiftet satt 87 journalister fängslade.
Dessa siffror visar på en minskning jämfört med tidigare år. Under 1999 år dödades 34 journalister, medan antalet fängslade journalister har sjunkit stadigt sedan 1996, då 185 journalister satt inspärrade.
Och även om de gamla hoten från repressiva regimer finns kvar så utsätts ofta journalister för en annan typ av hot i dag.
“Under tidigt 80-tal, i länder som Argentina och Chile, var det främst militärdiktaturer som var skyldiga till kidnappningar och försvinnanden. I dag är det ofta inte staternas styrka, utan snarare deras svaghet som är farlig.” Rapporten fortsätter: “Kriminella gäng eller rebellgrupper eliminerar sina kritiker, fullt medvetna om att det inte leder till några konsekvenser”.
Under år 2000 låg ickestatliga aktörer bakom mord på journalister i bland annat Colombia, Ryssland, Bangladesh och Sierra Leone, enligt rapporten.
I den digra rapporten “Attacker mot pressen under år 2000”, som släpptes på måndagen, lämnas detaljer på 605 fall av förtryck mot mediearbetare i 131 olika länder. Bortsett från mord och fängslanden tar rapporten även upp attacker, byråkratiska trakasserier och censur.
I rapporten understryks ett antal trender. Bland annat att minst 16 av de 24 dödade journalisterna mördats. I samtliga alla fall utom två går de som beordrade morden fortfarande fria.
Mönstret med ostraffade gärningsmän är särskilt tydligt i Ryssland och Colombia.Tre journalister i vardera landet dödades under förra året. I Colombias fall innebär det att 31 journalister har dödats under de senaste tio åren.
Länderna tillhör tillsammans med Sierra Leone de farligaste för journalister, enligt rapporten. Även i Sierra Leone dödades tre journalister under 2000.
Minskningen i antalet fängslade journalister under de senaste åren påvisar tydligt att internationella protester lett till att regeringar numera är mindre benägna att kasta reportrar i fängelse.
Samtidigt skrivs det i rapporten att regeringar i främst Östeuropa och Latinamerika istället tycks gå över till andra metoder i kontrollen över pressen. Till dessa metoder hör straffande skattelagstiftning, förtalsanklagelser och annonsbojkotter.
Journalister har alltmer gått över till Internet och andra elektroniska tekniker för att undgå restriktioner och censur. Men det har inte gjort dem immuna för attacker.
I Ukraina exempelvis, dödades Internetjournalisten Georgij Gongadze. Och i Moçambique sköts journalisten Carlos Cardoso, som distribuerade sina undersökande reportage via fax, till döds – enligt åklagaren av mördare som hyrts in av affärsintressen.
Dessutom sitter flera av Kinas 22 fängslade journalister inne för att de använt Internet i sin informationsspridning.
Men de finns positiva nyheter för år 2000 också. I Turkiet exempelvis, friades IPS-reportern Nadire Mater och hennes redaktör från en anklagelse om att ha förolämpat militären, samtidigt som 14 fängslade reportrar i landet var den lägsta noteringen på över tio år.
Dessutom har två av “pressens fiender”, de jugoslaviska och peruanska presidenterna Slobodan Milosevic och Alberto Fujimori, fått avgå.
Kommittén för skydd av journalister publicerar varje år en lista över tio fiender som “utövar en särskild glöd i sitt skoningslösa nedtryckande av pressfriheten”.
Av särskilt intresse på den listan är Irans ledare Ayatolla Ali Khamenei, som tycks ligga bakom ett konservativt dråpslag mot pressen som bland annat lett till att närmare 30 publikationer förbjudits, samt att några av landets ledande reportrar gripits och åtalats.
Bland “fienderna” på listan finns också Kinas president Jiang Zemin, Tunisiens Zine al-Abdine Ben Ali, Kubas Fidel Castro, Angolas Eduardo dos Santos och Malaysias premiärminister Mahathir Mohamed.
Samtidigt varnas för att Rysslands president Vladimir Putin kan komma att ingå i nästa års lista över fiender. I rapporten sägs att sedan Putin kom till makten har den ryska pressen utsatts för allvarliga attacker.
(010320)
.
