010319 (IPS) – Det må vara ett barnprogram men Pustaka Anak Nusantara, "De indonesiska barnens litteratur", drar många vuxna tittare. Tv-programmet är mycket mer än underhållning och vanlig ABC-träning.
Tv-serien syftar till att uppmuntra barn i det kulturellt mångfacetterade Indonesien att upptäcka landets rika kulturarv i en tid när etniska konflikter hotar splittra nationen.
Förra månaden dödades nästan 500 personer i provinsen Centrala Kalimantan i etniskt våld mellan infödda dajaker och inflyttade madureser. Tiotusentals madureser har mot sin vilja tvingats återvända till östra Java.
Minst 5 000 liv har krävts i etniska och religiösa konflikter i Ambon på Moluckerna. Problemen har pågått i över två år och regeringen verkar – trots att undantagstillstånd införts – ha förlorat kontrollen över situationen.
Etnisk och religiös oro finns också i andra provinser, som Västra Kalimantan, Västra och Östra Nusa Tenggara, Centrala Sulawesi, Riau, Norra Sumatra och Irian Jaya, där befolkningen kämpar för att frigöra provinsen från Indonesien.
Valet av Irian Jaya som inspelningsplats för första avsnittet av tv-serien är ett beslut med politisk innebörd – att provinsen är en integrerad del av Indonesien.
Det första avsnittet sändes 18 februari och skildrade kanumfolkets vardag genom två tolvåriga pojkars ögon.
Även det andra programmet hade ett politiskt motiv. Det handlade om kinesisk-indonesiska barn i Västra Kalimantan.
Den kinesiska minoriteten utgör mindre än 3 procent av Indonesiens befolkning på 220 miljoner invånare. Gruppen har ofta fungerat som syndabock i det socialt oroliga muslimska landet eftersom kineserna har rykte om sig att ha gott om pengar.
I det avsnitt som handlade om kinesisk-indonesiska barn visades en drakdans som var förbjuden under den förre presidenten Suhartos 32 år långa diktatur.
När alla avsnitt av barnprogrammet visats ska man ha skildrat barns levnadsförhållanden i landets alla 32 provinser. Tanken var att göra en indonesisk variant av Sesam Street, där barn från olika etniska grupper får lära känna varandra.
Många indonesiska barn känner inte till hur barn i andra provinser har det.
-Det som är mest intressant med serien är att den visar mångfalden i indonesisk kultur, säger Eva Riyanti Hutapea, chef för PT Indofood som finansierat projektet.
-Genom att barn lär känna andra barn hoppas vi att det skapar en känsla av samhörighet bland indonesiska barn.
Historikern Anhar Gonggong, som samarbetar med utbildningsdepartementet, säger att serien borde ha gjorts för tio år sedan. Indonesiska familjer har misslyckats med att lära sina barn att respektera etniska, religiösa och kulturella olikheter, anser han.
(010316)
.
