010402 (IPS) – Två veckors samtal om handeln med lätta vapen avslutades i helgen. Representanter för regeringarna som deltog vid förhandlingarna var nöjda med att ha hittat vissa gemensamma ståndpunkter, medan kritiska gräsrotsaktivister hävdar att man i själva verket inte gjort någonting för att rädda livet på människor som hotas av vapnen.
Det som frågan gäller är hur det internationella samfundet skall kunna stoppa – eller åtminstone begränsa – handeln med lätta vapen, som beräknas döda mellan 300 000 och 500 000 människor varje år.
Lätta vapen är sådana vapen som kan bäras och avfyras av en person, exempelvis maskingevär, granatkastare och handhållna raketgevär. Mötet som avslutades i helgen var det tredje och sista förberedande mötet inför FN:s konferens om lätta vapen, som ska hållas i juli.
Den text som stod i centrum för debatten under mötet var det utkast till handlingsplan som mötets ordförande, Zimbabwes ambassadör Carlos dos Santos, hade utarbetat. Utkastet innehåller ett antal åtgärder för att bekämpa vapenhandeln, inklusive märkning av vapen för att lättare kunna spåra dem, starkare vapenembargon, hårdare lagar mot illegala vapenförsäljare och restriktioner mot privat ägande av vapen.
Delegaterna använde huvuddelen av de två mötesveckorna till att presentera alternativa formuleringar till stora delar av dos Santos text, utan att diskutera hur man skulle överbrygga meningsskiljaktigheterna.
Trots det menade dos Santos att mötet var viktigt på grund av det gensvar det genererade. Och han ansåg att det var tydligt att det finns ett samförstånd i frågan när förslagen började droppa in.
– Vi har banat väg för framgångar i juli, sa han.
Även andra delegater höll med honom och menade att det fanns en bred samstämmighet när det gäller nästan alla frågor. Till undantagen hör regler om civila människors vapeninnehav.
De ickestatliga organisationerna som arbetar med frågan håller dock inte med. Det internationella nätverket för lätta vapen, IANSA, den internationella koalitionen av organisationer som övervakade mötet, klagade över att regeringarna inte ägnar frågan den akuta uppmärksamhet som den kräver.
– Det finns en stor risk att konferensen i juli inte kommer att göra tillräckligt för att bekämpa den internationella vapenhandeln. Det är absolut nödvändigt att regeringarna kommer överens om konkreta åtgärder för att göra våra samhällen säkrare, säger Sally Joss, koordinator på IANSA.
IANSA har sex huvudsakliga krav: en konvention om vapensmuggling, en konvention om märkning av vapen, internationella standardkriterier för att kunna reglera vapenexport, att överflödiga vapen förstörs, att man inför kontrollmekanismer för vapeninnehav samt mer pengar till regeringar för att de ska kunna införa nya kontroller.
Den stora skiljelinjen i debatten går mellan de stater som vill begränsa åtgärderna till den illegala vapenhandeln och de som hävdar att man även måste se över den lagliga vapenhandelns effekter.
Kanada, EU, Brasilien, Mexiko och många krigshärjade utvecklingsländer har hävdat att man måste ta upp problemet med hur den lagliga vapenmarknaden “matar” den svarta marknaden. En expert beräknade att det kan ta tre dagar från det att ett vapen säljs lagligt i ett land, till det att det är färdigt att användas i krig i en annan del av världen.
– Vi måste vidta åtgärder på det stadium där vapnen fortfarande är “neutrala”. Man måste märka vapnen, för om man inte gör det så kan man aldrig veta var de kom ifrån när de hamnar på den illegala marknaden, sa Ana Maria Sampaio Fernandes, som ingick i den brasilianska delegationen vid mötet.
De länder som intar den motsatta positionen – att FN bara borde ägna sig åt åtgärder mot den illegala vapenhandeln – är färre till antalet, men bland dem finns många mäktiga nationer, som Kina, Ryssland och en del arabländer. USA har också anslutit sig till den här gruppen.
Michael Beard, ordförande i den amerikanska vapenkontrollgruppen Coalition to Stop Gun Violence, var kritisk till USA:s “splittrande” roll vid förhandlingarna.
– Den amerikanska regeringen vägrar erkänna vilken roll lätta vapen spelar för att ge bränsle åt konflikter runt om i världen. USA, liksom alla stora vapenproducerande länder, måste ta ansvar för distributionen och tillverkningen av lätta vapen, som hotar människor över hela världen, säger Beard.
(010402)
.
