010509 (IPS) – Tio år efter kalla krigets slut är världen på väg in i en ny era, där kampen om viktiga naturtillgångar kommer att dominera konflikter och krig. Det skriver en amerikansk forskare i en ny bok.
En stor del av konflikterna kommer att utspela sig i Centralasien och runt Kaspiska havet, där naturtillgångarna är relativt stora samtidigt som de lokala regeringarna är för svaga för att kunna försvara dem.
Det menar Michael Klare, som under 30 år varit analytiker av amerikansk säkerhetspolitik.
Klare, som undervisar vid Hampshire College i Massachusetts, menar att det inte bara är USA som förbereder sig för den typen av konflikter, utan att det gäller de flesta länder.
Hans analyser återfinns i boken Resource Wars: The New Landscape of Global Conflict, som släpps kommande vecka.
Klare skriver att USA under 40 års tid hade som strategi att skapa och upprätthålla ett globalt system som skulle hålla tillbaka, och om nödvändigt, klara av att besegra Sovjetunionen. Och han menar att alla andra intressen fick stå tillbaka för den målsättningen.
Men detta var en ovanlig period i Amerikas 200-åriga utrikespolitik. “När det kalla kriget tog slut blev resursfrågorna åter de centrala i det militära planerandet”, skriver Klare.
En viktig signal för denna förändring är det ökande antalet militära övningar som amerikanska trupper utför tillsammans med arméer i centralasiatiska länder som Kazakstan och Uzbekistan.
Dessa övningar har inte bara som syfte att stärka den militära kraften i länderna och stödja deras oberoende gentemot de mäktigare grannarna Ryssland, Kina och Iran. Det handlar också om, menar Klare, att utplacera den amerikanska flaggan och visa landets militära styrka i en region som tros inneha en femtedel av världens samlade oljereserver.
På samma sätt har USA systematiskt byggt upp sina militära band med andra viktiga energiproducerande regioner, exempelvis i Afrika.
Ett annat exempel som Klare anser är ett tydligt tecken på USA:s prioriteringar är uppbyggnaden av den stora flottan i Persiska gulfen efter kriget mot Irak 1991.
Samtidigt fortsätter energibehovet i Asien att öka, efter att temporärt kylts ned av finanskrisen för ett par år sedan. Och på samma sätt ökar rädslan för en kommande energibrist.
Vid Sydkinesiska sjön, som tros ha stora oljereserver, har en marin kapprustning uppstått. En handfull länder deltar och hävdar att man har rättigheter i området.
Det var den kinesiska marinens aktiviteter i detta område som observerades av det amerikanska spaningsplan som krockade med ett kinesiskt flygplan förra månaden, vilket gav upphov till en kris.
Men det är inte bara tillgången på olja och gas som kommer att stå i centrum för kommande konflikter.
Klare menar att kampen om färskt vatten kommer att bli alltmer desperat i framtiden, helt enkelt därför att i stora områden från Nordafrika till Sydasien kommer “behovet snabbt att överstiga den existerande tillgången”.
Klare skriver att när befolkningen växer – och därmed också vattenbehoven – kommer konflikter om de återstående tillgångarna att bryta ut.
Men de kommande striderna om naturtillgångarna kommer inte bara att stå mellan stater, utan också inom nationerna, menar Klare.
(010509)
.
