011024 (IPS) – En ny film om studentupproren i Thailand för 28 år sedan har lett till att debatten om landets historia tagit fart. I samband med upproret mot militärdiktaturen massakrerades närmare 500 människor, men militärledaren drevs på flykten.
Filmen “Oktober 14: Folkets krig” handlar om det studentledda upproret mot den thailändska militärdiktaturen 1973 och berättar om studentledaren Seksan Prasertkuls liv. Seksan är numera föreläsare vid Thammasat-universitetet i Bangkok och författare till ett flertal böcker. Han är dessutom medförfattare till filmens manus.
– Det var den mest värdefulla erfarenhet jag gjort i mitt liv, säger Seksan.
Filmen fokuserar på hans erfarenheter under upproret mot diktaturen i oktober 1973 och de fem år han tillbringade tillsammans med landets kommunistiska parti.
Men filmen har också blivit ett referensverk för de många unga thailändare som vill lära sig mer om sitt lands historia.
Studentprotesterna ledde till att den dåvarande premiärministern och militärledaren Thanom Kittikachorn avsattes efter tio år vid makten.
1971 hade han avskaffat konstitutionen och parlamentet för att ytterligare stärka sin egen och militärdiktaturens grepp om landet.
De protesterande ville ha en ny konstitution och krävde reformer. De fick betala för sina krav med 500 dödade och tusentals skadade efter att militären gått till attack med kulor, stridsvagnar och helikoptrar.
Efter upproret lyckades kung Bhumibol Adulyadej övertala Thanom att fly landet.
Många menar att händelserna var både de mörkaste och mest ärorika i den thailändska historien.
Studentrörelsen blommade upp under 70-talet. Många av studenterna drogs till socialismen efter att kommunismen firat triumfer i Indokina.
När filmen hade premiär fanns premiärminister Thaksin Shinawatra på plats, liksom flera av de regeringsmedlemmar som själva deltog i studentprotesterna.
För många är filmen inte bara ett sätt att minnas tiden när militären hade makten, utan också ett test på hur långt detta sydostasiatiska land kommit på vägen mot demokrati.
– Jag gick och såg filmen för att jag vill se hur vi gjorde i det förflutna och för att se om vi verkligen gett det thailändska folket demokrati eller inte, säger Saowanee Limmanon, sekreterare för den Nationella människorättskommissionen.
Saowanee var själv en av studentledarna på 70-talet.
Filmen har följts av kontroverser. Tre reklamfilmer som skulle visas på tv blev censurerade eftersom en del av bilderna är autentiska från upprorsdagarna 1973. Scener som visade soldater och poliser misshandla obeväpnade demonstranter klipptes bort. Det diskuterades även om hela filmen skulle drabbas av censur.
Enligt rapporter oroade sig landets censur för om filmen skulle kunna hota den “nationella säkerheten”. Men slutligen beslöt man sig för att släppa filmen fri.
Enligt regissören Bandit Rittikol ville han med filmen som hjälp berätta om de människor som gjorde uppoffringar för demokratin.
– Jag anser att thailändarna ska vara stolta över det som skedde för 28 år sedan, säger Bandit, som när det begav sig själv rapporterade om händelserna för en engelskspråkig tidning.
I samband med den senaste årsdagen av upproret restes ett monument över händelserna i Bangkok. Frågan om ett monumentets uppförande hade debatterats ändå sedan studentupproret ägde rum.
Släktingar till dem som dödades den 14 oktober 1973 har begärt att den thailändska regeringen instiftar en särskild årlig minnesdag för att hedra dem som kämpade för demokratin.
(011024)
..
.
