011023 (IPS) – Den shiitiska regimen i Iran har inte mycket till övers för den sunnimuslimska talibanregimen men den oroar sig för att USA
De iranska myndigheterna har sett talibanerna som ett hot långt innan den nuvarande krisen och spekulationerna om hur ett amerikanskt krig mot Afghanistan kan komma att förändra det politiska landskapet i regionen tog fart i Iran redan strax efter attacken mot USA den 11 september.
Bara en vecka efter attacken citerade den statliga iranska nyhetsbyrån landets högsta ledare Ayatollah Ali Khameini som sa “Om amerikanerna tänker utöka sin makt i regionen genom ökad närvaro i Pakistan och genom att sända styrkor till Afghanistan kommer de bara att få större problem”.
Och i den statsstyrda radion sa Hassan Rowhani, sekreterare i det nationella säkerhetsrådet: “Ett gammalt mål för amerikanerna har varit att dominera oljekällorna i Persiska viken och kring Kaspiska havet och genom attackerna mot Afghanistan har de hittat en ursäkt för att öka sin närvaro vid Kaspiska havet”.
Ett liknande uttalande kommer från ÖB:n för revolutionsgardet, general Yahya Rahim Safavi: ''Washingtons främsta mål med dess militära uppvisning i regionen är att dominera Centralasien och Kaukasus. Med tanke på de enorma energireserverna som finns i Kaspiska havet och på världens energibehov de kommande 20 åren har världsmakterna blivit intensivt intresserade av den regionen”.
Samtidigt har de iranska ledarna gemensamt fördömt terrorattackerna den 11 september. Det hårdaste fördömandet kom från landets president Mohammad Khatami.
Dagarna efter attacken kallade många Irans uttalande för “taktiskt stöd” till USA men senare har de iranska ledarna sagt att de är helt emot amerikanska luftattacker mot “oskyldiga och försvarslösa civilpersoner” i Afghanistan.
Ayatollah Khamenei sa i förra veckan att de USA-ledda attackerna mot Afghanistan utgör en “risk för freden i regionen, och troligen i världen”. Teheran anser att en kampanj mot terrorismen måste ledas av FN. De iranska myndigheterna oroar sig också för att problemet med afghanska flyktingar i Iran ska öka. Redan nu finns cirka två miljoner afghaner på flykt undan krig, förtryck och torka i landet, och Iran anser att man inte har fått tillräckligt med internationell hjälp till kostnaderna för flyktingarna.
Iran har aldrig erkänt talibanmilisen som ledare för Afghanistan. Talibanerna tog makten i Afghanistan 1996 tack vare stöd från Pakistan.
Iran har flera gånger hamnat på kollisionskurs med talibanregimen, som de anklagar för förtrycka den shiamuslimska minoriteten i Afghanistan. Talibanernas tolkning av islam fördöms också av de religiösa ledarna i Iran.
Talibanerna har mobiliserat miltära styrkor längs landets gräns mot Iran flera gånger och narkotika från Afghanistan har strömmat in i landet. Den iranska regeringen hävdar att 3000 inhemska soldater har dött i kampen mot de afghanska narkotikasmugglarna.
Irans ogillande av talibanerna har lett till att man stött den väpnade oppositionen i Afghanistan – den Norra alliansen. Teheran öppnade vid ett tillfälle till och med konsulat i norra Afghanistan. I det läge som nu uppstått försöker Iran skaffa sig inflytande i en framtida afghansk regim.
I fredags uppmanade Irans utrikesminister Kamal Kharrazi till skapandet av en koalitionsregering i Afghanistan där alla etniska grupper finns med – med där talibanerna är uteslutna.
– En framtid för Afghanistan kan bara uppnås genom en koalitionsregering. Vi ser ingen plats för talibaner i den, men vi ser alla etniska grupper i koalitionen, sa Kharrazi till pressen i Dushanbe, Tadzjikistans huvudstad.
Talibanrörelsen består framförallt av pashtuner, medan Norra alliansen domineras av tadzjiker, uzbeker och hazarer.
Kharrazi har sagt att den regering som talibanerna störtade, som leddes av Burhannudin Rabbani, bör spela en fundamental roll i en framtida regering i Afghanistan. Rabbani erkänns fortfarande av FN som president i Afghanistan, han har stöd av Iran och kontakter med Norra alliansen.
Pakistan militäre president Pervez Musharraf har sagt motsatsen, att Norra alliansen inte bör tillåtas “dra fördel” av USA:s militära aktion mot talibanerna.
Den reformvänliga engelskspråkiga tidningen Iran News stödjer Irans officiella inställning. Tidningen kommenterar den amerikanske utrikesministern Colin Powells besök i Pakistan så här: “USA bör vara försiktigt så att de inte låter sig luras av Pakistan i sin inställning i Afghanistanfrågan, och låt oss hoppas att Powell inte låter sig ledas av Pakistans militära underrättelsetjänst ISI”.
“ISI gör sitt bästa för att dölja sina tidigare brott i Afghanistan och skydda sina framtida intressen i landet genom att försöka utmåla Norra alliansen som en allierad till Ryssland och Indien och genom det minska dess möjliga närvaro i en framtida afghansk regering”, skriver tidningen som stödjer president Khatamis politiska linje.
Men attackerna mot Afghanistan har också lett till en intern debatt i Iran om landets Afghanistanpolitik. Irans linje mot Afghanistan de senaste 20 åren har kritiserats hårt från både officiellt håll och från medierna.
Iran har satsat enorma summor på militärt och ekonomiskt bidrag till Afghanistan de senaste 20 åren och fått mycket lite tillbaka, anser kritikerna.
Tidningen Entekhab, som vanligtvis reflekterar konservativa värderingar, skriver att Iran måste skaffa en mer kreativ Afghanistanpolitik .
''Efter alla dessa år borde vi har lärt oss att när vi blir tvingade till att välja mellan dåligt och ännu sämre, ska välja dåligt. Annars kommer vi att tvingas att acceptera etter värre omständigheter”, skriver tidningen och syftar på att den före detta afghanske kungen Zahir Shah skulle kunna komma till makten med hjälp av väst.
Men samtidigt som Teheran oroar sig för att USA ska få större inflytande i regionen anser många iranska intellektuella att USA och Iran nu bör ta chansen och öka sina kontakter med varandra. Om de inte samarbetar nu riskerar de att få ett ändå sämre förhållande i framtiden, menar de.
– Ingen av parterna ser en relation till den andra sidan som absolut nödvändig. Men att inte ha några band alls, förlorar båda sidor på, säger den inflytelserike prästen Taha Hashemi, redaktör på tidningen Entekhab som är nära allierad med Ayatollah Khamenei.
– De har båda behov som den andre kan fylla. Det innebär att man måste utnyttja de möjligheter som finns till en gemensam förståelse, sa han nyligen i en intervju.
Men ett närmande mellan USA och Iran, efter två årtionden av motsättningar, hälsas inte välkomnande av alla här.
– Självklart har de konservativa inget som helst intresse att använda den här chansen till att förbättra relationerna till USA, eftersom de fruktar att ett öppning skulle försvaga deras ställning i landet, säger en reformvänlig parlamentsledamot som inte vill framstå med sitt namn.
(011023)
.
