011206 (IPS) – Biståndsgivare, internationella organisationer och ickestatliga organisationer har inlett ett tvådagars möte i Berlin för att diskutera humanitärt bistånd och stöd till återuppbyggnaden av Afghanistan.
Deltagarna vid mötet var uppmuntrade av uppgörelsen mellan de olika afghanska grupper som möttes i Bonn. Men redan på torsdagen visade sig uppgörelsens bräcklighet, då den uzbekiske krigsherren Abdul Rashid Dostum, som kontrollerar bland annat den viktiga staden Mazar-i-Sharif, sa att han inte stödjer uppgörelsen.
Dostum sa också att den nya regeringens företrädare inte kommer att få tillträde till de områden i norra Afghanistan som hans styrkor kontrollerar.
Övergångsregeringen som förhandlades fram i Bonn ska tillträda i Kabul den 22 december.
Enligt uppgörelsen ska regeringen ledas av den pashtunske fältherren Hamid Karzai, som dock inte deltog i mötet i Bonn. Karzai befinner sig i Afghanistan, strax norr om Kandahar, där hans styrkor slåss mot talibanerna.
Karzai skadades lätt på onsdagen av en amerikansk bomb som missade sitt mål och i stället dödade tre amerikanska soldater och fem av Karzais soldater.
Norra alliansen, som kontrollerar den största delen av Afghanistan, kommer att leda de tre viktigaste departementen i den nya regeringen – inrikes-, försvars- och utrikesdepartementet.
FN:s sändebud i Afghanistan, Lakhdar Brahimi, medgav efter uppgörelsen att övergångsregeringen bara representerar en del av det afghanska samhället.
– Vi vet att representationen inte är perfekt, men vi har sagt det om och om igen: man måste börja någonstans, och det här är ett viktigt första steg mot en fullständigt representativ, multietnisk regering som också tar hänsyn till kvinnornas intressen, sa FN- talesmannen Ahmad Fawzi efter uppgörelsen.
Övergångsregeringen ska sitta vid makten under sex månader till dess att ett traditionellt afghanskt råd, ett så kallat loya jirga, kan sammankallas.
Man hoppas att uppgörelsen kommer att innebära att biståndsarbetet i Afghanistan nu ska kunna komma igång och löpa så smärtfritt som möjligt.
Mot den bakgrunden samlades på onsdagen delegater från 15 länder, internationella organisationer, ickestatliga organisationer och EU i Berlin.
Tyskland, som håller i ordförandeklubban vid givarkonferensen, hade tydligt sagt till de afghanska delegaterna i Bonn att biståndet till Afghanistan var beroende av att man bildar en övergångsregering.
När konferensen öppnades uttryckte den tyske utrikesministern Joschka Fischer sin glädje över att de afghanska grupperna hade lyckats komma fram till ett avtal. Han sa att det nu för första gången på länge finns en chans till fred och stabilitet i framtiden.
– Nu är perspektivet för Afghanistan annorlunda. Afghanistan och dess lidande folk står inför en historisk vändpunkt efter 22 år av krig och förtryck. Låt oss nu göra allt vi kan för att hjälpa det afghanska folket under den svåra tid som ligger framför oss, sa Fischer.
Företrädarna för västländerna hoppas att snabba löften om bistånd ska bidra till att få de olika grupperna att begrava sina motsättningar och att det ska leda till att bistånd kan förflyttas säkert genom landet.
Man har inte beräknat exakt hur mycket återuppbyggnaden av landet skulle kosta, men enligt beräkningar från Världsbanken skulle det kosta mer än fem miljarder kronor bara att röja alla minor i Afghanistan.
Enligt FN:s sekreterare för humanitärt bistånd, Kenzo Oshima, behövs det mer än sex miljarder kronor för att få igång biståndet under de första sex månaderna.
Vid den senaste givarkonferensen i Berlin, den 27 september, utlovade biståndsgivarna omkring tre miljarder kronor i bistånd till Afghanistan.
(011206)
.
