020129 (IPS) – Representanter från den colombianska regeringen och medlemmar ur ELN, landets näst största rebellgrupp, träffas i veckan i Kuba. Målet är att inleda fredsförhandlingar och få ett slut på inbördeskriget.
Representanter för det civila samhället i Colombia och internationella observatörer deltar också på mötet som kallas för ett “samtal om samtal”. Enligt Colombias ambassadör i Kuba, Julio Londoño, kommer man att rikta in sig på konfliktens kärnfrågor.
Regeringen hoppas att den ska kunna röja vägen för ett fredsavtal, sa Londoño till den colombianska radiostationen Caracol.
Analytiker anser att det är bra att representanter för det civila samhället och omvärlden finns med. Det kan leda till att parterna redan tidigt i förhandlingarna kommer fram till ett avtal som skyddar civilbefolkningen bättre från inbördeskriget.
Jorge Rojas, samordnare för den ickestatliga människorättsorganisationen Consultoría para los Derechos Humanos y el Desplazamiento, säger att colombianerna är övertygande om att den enda vägen ur kriget är fredssamtal.
Rojas uppmanar parterna att respektera internationell humanitär lag, som garanterar civilpersoner skydd i väpnade konflikter.
ELN och representanter för regeringen inledde förberedande samtal i Kuba den 25 november. Parterna beslutade då att man ska försöka komma överens om en agenda för formella fredssamtal innan den nuvarande regeringen, under ledning av president Andrés Pastrana, avslutar sin period vid makten den 7 augusti. Målet är att formella fredssamtal sedan ska kunna inledas med den kommande regeringen.
Men den före detta gerillakrigaren León Valencia, som slogs för en utbrytargrupp ur ELN som senare blev en fredlig politisk rörelse, anser att samtalen hittills har fokuserat mer på att återuppbygga förtroendet mellan parterna än att planera för framtiden. Han anser också att dialogen mellan ELN och regeringen ständigt står i skuggan av fredssamtalen mellan Farc-geri llan och regeringen. Dessa fredsförhandlingar är ömsom igång, ömsom avbrutna.
Förra veckan slöt Farc och regeringen ett avtal som satte den 7 april som deadline för ett avtal om eldupphör.
Efter mötet med regeringen i Havanna i slutet av förra året, deklarerade ELN en ensidig vapenvila mellan 18 december och 6 januari för att visa att rörelsen är genuint intresserad av fred.
Under vapenvilan har gerillan inte genomfört några attentat, militära operationer eller kidnappningar.
Alejo Vargas, medlem i den civila kommission som var med och förhandlade fram vapenvilan, hoppas att den tillfälliga vapenvilan kan förlängas om allt går väl i de fortsatta samtalen.
ELN har cirka 8000 medlemmar. Förra året kidnappade gruppen omkring 300 människor och låg bakom attentat som kostade landet omkring 13 miljoner dollar. ELN är motståndare till att transnationella företag dominerar landets oljeindustri och har riktat många attentat mot oljeanläggningar.
Cirka 20 människor om dagen dödas i inbördeskriget i Colombia, bara fem av dem i direkta strider. Kriget omfattar armén, gerillagrupper och paramilitära miliser.
ELN har krävt att få organisera ett nationellt konvent där även det civila samhället finns representerat innan de inleder fredsförhandlingar. Vissa analytiker menar att den ensidiga vapenvila som gerillan nu upprätthålligt kan göra det möjligt att organisera ett sådant konvent.
I juli 1998 tillkännagav ELN att gerillan var redo att inleda en formell fredprocess. Men för att göra detta bad den regeringen att skapa en avimilitariserad zon i Bolivar där gerillan kunde organisera ett konvent… Landets president Pastrana sade sig vara villig att dra tillbaka regeringens trupper från området, men lokalbefolkning protesterade. Vanliga människor är hårt trängda mellan gerillagrupperna och högermiliserna.
Men Celso Martínez, talesman för de som är motståndare till att skapa en avimilitariserad zon för ELN, säger att invånarna skulle tillåta att gerillan organiserade ett nationellt konvent om de först deklarerade en ensidig vapenvila.
(020129)
.
