020913 (IPS) – Istället för att uppvaktas med presenter och blommor på sin treårsdag den här veckan, fick Malaysias kommission för mänskliga rättigheter ta emot spott och spe från aktivister.
Förväntningarna var höga på kommissionen, som är känd under sitt malaysiska namn Suhakam, när den bildades av parlamentet den 9 september 1999. Suhakam fick i uppdrag att rekommendera vilka förbättringar som behövs göras i landet, för att den malaysiska befolkningens rättigheter ska tryggas.
Men kommissionen är pressad från två håll. Den har försökt vinna popularitet bland befolkningen, samtidigt som den anstränger sig för att inte uppröra premiärminister Mahatir Mohamad. Aktivister menar att kommisssionen behöver markera sitt oberoende tydligare.
Suhakam har fått positiv kritik för en del av del arbete man gjort, till exempel försöken att skapa mer utrymme för sig själv och sitt arbete i en miljö där regeringen rynkar på näsan åt alla politiska avvikelser från den egna agendan.
Men mest har kommissionen varit en källa till besvikelse för det civila samhället. I förra veckan arrangerade organisationen ERA Consumer Malaysia ett möte för 200 ickestatliga grupper och representanter för politiska partier, där man granskade Suhakams meritlista. Många aktivister vittnade om Suhakams tillkortakommanden.
– Jag satt häktad i 51 dagar. Jag tvingades klä av mig naken och fick ögonbindel. När jag äntligen fick träffa kommissionen, frågade de mig bara om maten var okej. Dagarna i häktet skadade mig inte lika mycket som mötet med Suhakam, sade N Gopalakrishnan, medlem i oppositionspartiet Keadilan. Gopalakrishnan hävdade att han blivit häktad utan att anklagas för någonting.
Det är dock inte bara de ickestatliga organisationerna som är missnöjda. Kommissionens betydelse har också förminskats och ifrågasatts av parlamentet, vars talesman i juni avvisade ett förslag om att behandla Suhakams rapport från 2001.
I rapporten, som är försiktigt formulerad med hänsyn till kommissionens position, skriver dock Suhakam att människors rätt till rättvis prövning i domstol har blivit kraftigt inskränkt i år, precis som rätten till fredliga sammankomster.
Enligt rapporten har regeringen använt sig av en lag från kolonialtiden, den interna säkerhetsakten ISA som tillåter fångenskap under två års tid utan rättegång, för att kunna fängsla folk med hänvisning till rikets säkerhet.
Antalet häktade under ISA har stigit, från 40 personer i slutet av år 2000 till 78 året därpå. ”Regeringen rättfärdigar ISA genom att hävda att lagen har en preventiv effekt och avvärjer hot mot rikets säkerhet. Civilrättsgrupper ser den dock som en repressiv lag som kan missbrukas, och har missbrukats, för regeringens politiska syften”, säger man i rapporten.
Men ickestatliga grupper pekade på en rad områden där Suhakam har misslyckats i sitt arbete. Irene Fernandez, chef för organisationen Tenaganita, som jobbar med gästarbetare, sade att kommissionens huvudsakliga svaghet ligger i dess undersökningsmetoder i ISA-fall.
Fernandez sade att kommissionens policy när de besöker fångar är att de först informerar regeringstjänstemännen om när de ska komma. Denna policy måste slopas, menade hon.
– Om du berättar när du kommer rensar de upp och visar en snygg fasad. För dig ser det ut som om situationen är okej och du kommer hem med en rapport om hur bra de har det i fängelset. Det är katastrofalt. Man måste skaffa nya metoder, sade Fernandez.
Kommissionen får också kritik för att de har slutat möta människor som för fram klagomål personligen. Kommissionärerna har inte tid, säger man på Suhakam.
– Det har skapat byråkrati istället för förtroende. Bara när du möter utsatta grupper kan du vara mottaglig för deras problem, sade Fernandez.
(020913)
.
