Lahore, 071115 (IPS) – I.A. Rehman, ordförande för Pakistans människorättskommissions sekretariat är en av de som menar att det undantagstillstånd som president Pervez Musharraf har utlyst i landet i praktiken innebär att krigslagar råder i landet. IPS-korrespondenten Aoun Abbas träffade Rehman i hans bostad i Lahore för att få höra hans åsikter om vad som händer i Pakistan och vart landet är på väg.
IPS: Hur ser du på införandet av undantagstillstånd i Pakistan? IAR: Det här är inget undantagstillstånd. Det är krigslagar, eftersom Pervez Musharraf har upphävt konstitutionen, trots att ett undantagstillstånd kan utlysas inom konstitutionens ramar. IPS: Men Musharraf har sagt att val ska hållas innan den 9 januari 2008, och hans anhängare anser att undantagstillståndet är bra för demokratin i Pakistan. IAR: Hela övergången till demokrati är meningslös under ett undantagstillstånd. Inte ens ett val skulle ge landet någonting under de omständigheter som nu råder. IPS: Varför griper regeringen människorättsaktivister? IAR: Det går inte att rättfärdiga gripanden och fängslanden av människorättsaktivister. Regeringen är kanske rädd för dem eftersom den vet att medan de politiska partierna har tappat en del av sin trovärdighet så har de breda folklagren fortfarande respekt för civilsamhällets aktivister, och om de fördömer undantagstillståndet så kommer folk att följa dem och kanske börja protestera mot det.
IPS: Den pakistanska armélagen från 1952 har skrivits om för att ge armén rätten att gripa, utreda och åtala civila i militärdomstolar, om de anklagas för brott mot Pakistans försvar eller mot landets säkerhet. IAR: Det går helt emot principen om mänskliga rättigheter. Varje människa har en grundläggande rätt till en riktig juridisk process. Man har rätt till advokat, rätt att försvara sig och att överklaga, men några sådana rättigheter finns inte enligt den här lagen. Om man blir dömd av en militärdomstol kan man bara vädja till arméchefen, det är allt. Om arméchefen avfärdar ens överklagan finns det ingen annanstans man kan vända sig. IPS: Det sägs att undantagstillståndet riktar sig i första hand mot domstolsväsendet och medierna. IAR: Det stämmer i hög grad. När Musharraf träffade utländska diplomater efter att ha utlyst undantagstillstånd så talade han inte om några politiska partier eller politiker, men han talade mycket om domstolsväsendet. Varje gång man har utlyst undantagstillstånd i Pakistan tidigare så har det varit riktat mot de politiska partierna, men den här gången handlar det om domstolsväsendet och medierna. Vi har haft undantagstillstånd många gånger men det här är första gången som folket har fråntagits rätten till information. Regimen har inte bara förbjudit kabel-tv-leverantörer från att visa nyhetskanaler, den har även förbjudit försäljningen av parabolantenner. IPS: Stödjer du den uppförandekod för medierna som regeringen vill se? IAR: Jag har inte sett uppförandekoden än. Men vår inställning har hela tiden varit att regeringen inte ska vara inblandad i någon uppförandekod. Uppförandekoder är frivilliga. Till och med på Ayub Khans tid fanns det ett pressråd och en uppförandekod som redaktörerna styrde över. Den nuvarande regimen är rädd för sanningen. Vi har alltid ansett att under krigslagar och autokratier så hålls saker hemliga, vilket leder till stora förluster. Vi vet av erfarenhet att efter tio år av Ayub Khans styre så förlorade vi Östpakistan (Bangladesh) eftersom vi inte visste vad som hände i den delen av landet. I en demokrati finns information alltid tillgänglig.
IPS: Är det då domstolsväsendet och medierna som lider mest av undantagstillståndet? IAR: De verkliga offren för den här kuppen är Pakistans befolkning. När man diskriminerar rättsväsendet och tystar medierna så lider de, men i slutänden är det folket som blir offer. Om de inte får en bra regering så lider de. Och det finns ingen demokrati utan rättsväsendet. När det gäller medierna så har de attackerats så att människor inte kan bilda sina egna uppfattningar genom att skaffa sig relevant information. Regeringen är inte emot de här tv-kanalerna, men den är emot det de gör – informerar folk. Det är ett sätt att stoppa den demokratiska processen. Så demokratin är det verkliga målet. Det här är grundpelarna i demokratin.
