Bangkok, 071113 (IPS) – En uppmärksammad målning av buddhistmunkar i Thailand har gett upphov till en diskussion som har vissa likheter med debatten om Muhammedkarikatyrerna.
Innan konstnären Anupong Chanthorn började med sitt verk Bhikku Sandan Ka (Munkar med drag av kråkor) letade han länge efter inspiration i de buddhistiska texterna. Hans idoghet belönades när målningen tog hem landets mest prestigefyllda konstpris i september.
Sedan dess har målningens kraftfulla budskap inte bara gjort konstnären till en av landets mest respekterade – den har också tvingat det thailändska samhället till en öppen debatt om hur långt man kan gå i kritiken av munkarna, som representerar en grundläggande del av buddhismen.
Målningen är ett uttryck för konstnärens motstånd mot det omoraliska beteende som en del munkar står för. Den visar två munkar med munnar som liknar kråkors näbbar. Munkarna sitter på huk på golvet.
Strax efter det att konstverket visades på den årliga konstutställningen i Bangkok inledde en grupp munkar en rad känslofyllda demonstrationer mot målningen. Munkarna hävdade att målningen var en förolämpning mot landets munkar och krävde att Silpakorn-universitet, som arrangerade utställningen, skulle ta bort konstverket och att Anupong Chanthorn skulle fråntas sitt pris.
En av ledarna för protesten, Satian Wibhroma från en buddhistisk grupp som kallar sig Nätverket till skydd för nationen, religionen och monarkin anklagade konstnären för att förolämpa alla thailändska munkar. Målningens kråkor symboliserar girighet och ondska, medan amuletter som konstverkets munkar har i sina skålar är en referens till vidskepelse som går emot buddhistisk lära. Satian Wibhroma menar att målningen förknippar munkar med omoraliskt beteende och att den skulle ha en negativ effekt på buddhismen i landet om den visas offentligt.
Men konstnären avfärdar sådana påståenden. Han säger att hans avsikt med målningen var att visa upp vissa fakta om buddhismen i dagens samhälle. En sådan sak är att vissa människor blir munkar för att utnyttja religionen, något som sårar många buddhister, menar Anupong Chanthorn. Anupong säger att man kan läsa i de buddhistiska texterna vad Budda sa om olika slags omoraliskt beteende som munkar kan hamna i. Frasen “munkar med drag av kråkor” var ett av de uttryck som han använde för att beskriva sådana munkar. Theravada-buddhismen har varit den dominerande trosuppfattningen i Thailand i hundratals år. Även om man vanligen inte kritiserar munkar så har allmänhetens attityd sakta förändrats i takt med medias rapporter om korruptions- och sexskandaler i vilka munkar och tempel har varit inblandade. “Allt för många av landets 250 000-300 000 munkar följer inte ens de mest grundläggande föreskrifterna som krävs av dem, och knappast heller de 227 föreskrifter som de som blir munkar förbinder sig att följa”, stod det i en ledarartikel i tidningen The Nation den 6 oktober.
Allmänhetens reaktion på konstverket var blandad. Vissa regeringsföreträdare och buddhister sa att det, oavsett vad dess budskap är, skulle kunna såra de flesta buddhisters känslor. Men många ledande intellektuella, konstnärer och den stora majoriteten av de som har kommenterat saken på internet är av en annan åsikt. De försvarar målningen för dess ärliga budskap och vissa menar att munkarna borde vara öppna för kritik.
Det finns även skilda meningar om konstverket bland landets munkar. Den vördade munken Phra Payom Kalayano säger att målningen var ett uppriktigt försök av konstnären att uttrycka sin oro, och att den inte borde fördömas. – Munkar som blir föremål för kritik bör se till fakta, eftersom Buddha lärde oss att acceptera kritik från andra människor, säger Phra Payom Kalayano. Några månader innan debatten om Anupong Chanthorns konstverk inleddes en kampanj av munkar och andra för att få landets nya konstitution att upphöja buddhismen till statsreligion. Kampanjen riktades mot den församling som instiftades för att utforma en ny grundlag efter förra årets militärkupp. Buddhismen har aldrig gjorts till landets officiella religion. Den förra konstitutionen sa att både kungen och regeringen skulle stödja alla religioner i landet, vars invånare till cirka 95 procent är buddhister. Den grundlagsstiftande församlingen avvisade kravet på att göra buddhismen till officiell religion och behöll samma formulering i sitt förslag till ny grundlag som i landets tidigare konstitution.
Trots månader av demonstrationer och hungerstrejker togs kampanjen inte väl emot av majoriteten av landets befolkning. I en opinionsundersökning som utfördes av en organisation i Bangkok uppgav 80 procent av de tillfrågade att de var emot kravet på att göra buddhismen till landets officiella religion.
Kampanjen dog ut sedan landets drottning hade uttryckt sin oro över frågan i sitt årliga födelsedagstal. Drottningen sa att hon inte ville att konstitutionen skulle göra buddhismen till statsreligion eftersom hon inte ville att buddhismen skulle blandas ihop med politiken. Konstnären Anupong tycks också ha många vänner som stödjer honom. Silpakorn-universitetet och medlemmar i den panel som gav honom konstpriset publicerade nyligen ett uttalande där de stod fast vid sitt beslut. De vägrade att ta tillbaka priset och skrev att de kommer att fortsätta att visa målningen vid framtida utställningar.
