Bryssel, 070911 (IPS) – Regeringar från små önationer i Stillahavsområdet anklagar EU för att negligera deras behov av utveckling i det frihandelsavtal som unionen förväntar sig att östaterna ska skriva under i slutet av detta år.
14 stater i Stillahavsområdet, som är involverade i förhandlingarna som ska leda fram till undertecknandet av det så kallade EPA-avtalet med EU, lämnade för ett drygt år sedan in ett önskemål om tillägg och förändringar som de ansåg borde göras för att avtalet inte ska strida mot deras utvecklingsbehov.
Nu har den EU slutligen presenterat ett förslag på hur EPA-avtalet ska formuleras för Stillahavsländerna. Men då utkastet diskuterades vid ett möte på Fiji i slutet av augusti, där representanter från regeringarna i Stillahavsområdet träffades, menade många att EU:s förslag inte tar hänsyn till ett enda av de nyckelelement man velat få in i avtalet.
Istället fokuserar EU:s avtalsutkast på hur marknaderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet – de så kallade ACP-länderna – ska öppnas så att multinationella bolag och att utländska investerare “inte ska behandlas annorlunda” än inhemska.
Bland annat kommer handelsavtalet att innebära att tullavgifterna på varor som importeras från EU till ACP-länderna måste minska och i vissa fall avskaffas helt, trots att tullarna är en känd inkomstkälla för fattiga länder. Detta för att det enligt EPA-avtalet blir förbjudet att konkurrensskydda inhemska produkter, och att beskatta varor för att dra in pengar till statskassan.
EU säger att slutpunkten för förhandlingarna, som är satt till den 31 december, måste hållas. Och Världshandelsorganisationen, WTO, har tillkännagett att från och med dagen därpå kommer export från ACP-länderna till EU inte längre att ges någon förmånsbehandling. – Jag kan inte se hur avtalet ska kunna slutas redan detta år, säger en diplomat på toppnivå från Stillahavsområdet till IPS.
– Vi befinner oss inte i ett stadium där förhandlingarna ger resultat. De synpunkter vi lämnade till kommissionen förra året har det tagit mycket lång tid för kommissionen att besvara. Långsamheten var också var en av de punkter vi framförde kritik emot redan då. Det är fortfarande en lång väg kvar.
Slutdatumet var ett av de största orosmomenten som ACP-ledarna diskuterade på Fiji. Om tidsramen inte hålls säger EU att man kommer att belägga import från Stillahavsområdet med strafftullar. Detta skulle få förödande konsekvenser på exempelvis tonfiskindustrin, och kunna leda till att många människor förlorar sina jobb, enligt myndigheter i ACP-regionen.
Men aktivister som är engagerade i fattigdomsbekämpning anser att ACP-regeringarna inte bör kapitulera inför hoten om tullavgifter.
– Kommissionen bluffar, säger Marc Maes, specialist på handel vid den belgiska organisationen 11.11.11.
– Jag har svårt att se att EU:s regeringar eller europeiska parlamentsledamöter skulle gå med på att man inför tullavgifter som inte har använts på 30 år. ACP-regeringarna bör ta det lugnt och inte drabbas av panik.
I en rapport som släpptes i veckan uttrycker FN-konferensen om handel och utveckling, UNCTAD, oro över det växande antalet frihandelsavtal som framförhandlas mellan fattiga och rika länder.
Enligt WTO har antalet sådana avtal växt från 20 stycken år 1990 till 159 i år.
Genom att avtalen täcker områden som konkurrenspolicys, intellektuell egendom och investeringar, tenderar de att vinklas till fördel för de multinationella företagen och begränsa handlingsfriheten för fattiga länders regeringar att styra de egna ekonomierna, menade UNCTAD.
“Det finns ingen garanti för att tillgången till rikare ekonomiers marknader innebär några fördelar för fattiga länder, men att deras politiska handlingsutrymme begränsas är däremot säkert”, skriver man i rapporten.
