Rio de Janeiro, 061024 (IPS) – Brasilianer med afrikanskt ursprung, som utgör 47 procent av den totala folkmängden på 187 miljoner, har inte fått större representation i parlamentet sedan det förra valet. De har dock visat sig vara en maktfaktor att räkna med för president Ignácio Lula da Silva.
För första gången någonsin har undersökningar genomförts som visar hur Brasiliens största etniska grupper tenderar att rösta. Det är Datafolha-institutet som genomfört dem, och de visar att 63 procent av de svarta väljarna har för avsikt att rösta på Lula da Silva i valet på söndag.
Bara 29 procent av de svarta sa sig föredra oppositionens kandidat Geraldo Alckmin. Bland den grupp som i Brasilien benämns som “pardos” (“bruna”), brasilianer med blandat ursprung, var skillnaden mellan kandidaterna mindre: 54 procent sa Lula da Silva, 40 Alckmin.
Bland de vita väljarna favoriserade 51 procent Alckmin och 42 procent Lula da Silva. – Afro-brasilianernas röster kommer att vara avgörande för Lulas fömodade seger. Det ger den svarta rörelsen styrkan att kräva reformer som leder till verklig jämlikhet, säger Edson Cardoso, redaktör för Irohin, en tidning och webbsida som särskilt fokuserar på diskrimineringsfrågor. Rörelsen som kämpar för svartas rättigheter är enligt Cardoso i dag splittrad. Upptäckten att det finns “en svart röst” kan komma att ena rörelsen och sätta press på regeringen, menar han.
Det är inte känt hur många svarta och “pardo” som valdes till kongressen i den första valomgången den 1 oktober, eftersom kandidaternas etniska bakgrund inte anges på vallistorna, vilket dock till exempel deras kön gör. Cardoso och Deise Benedito, som är ordförande för den ickestatliga organisationen Fala Preta som kämpar för svartas rättigheter, menar dock att det är osannolikt att den rådande obalansen nämnvärt förändrats. Av den lagstiftande församlingens 513 ledamöter är bara 20 afro-brasilianer.
Man kan heller inte förvänta sig att alla afro-brasilianer i kongressen ska arbeta främst för radikal jämlikhet, menar Cardoso. Precis som andra kongressledamöter kan de ha andra frågor högre upp på sin prioriteringslista. En av orsakerna till att svartas representationen i parlamentet är så låg är enligt aktivisterna partiernas bojkotter av svarta kandidater. Svarta får inte samma ekonomiska stöd som vita kandidater, menar de. En annan orsak är att den svarta rörelsen inte förmått organisera sig och tydligt artikulera sina krav på politisk makt, anser Cardoso.
– Eftersom svarta historiskt har varit marginaliserade har de inte samma erfarenheter av att genomföra valkampanjer. Deras roll har oftare varit att stötta vita ledare, säger Benedito.
Svarta hölls som slavar i Brasilien fram till år 1888, då slaveriet upphörde och de forna slavarna lämnades att klara sig bäst de kunde i sin nyvunna frihet. Detta anses vara den bakomliggande orsaken till den extrema fattigdom som än i dag påverkar majoriteten av den svarta befolkningen.
Den största anledningen till att så många med afrikanskt ursprung röstar på Lula är enligt Benedito att de fattiga kan identifiera sig med honom. Lula kommer själv från den fattiga nordöstra delen av Brasilien och har ett enkelt sätt att tala.
Väljarnas stöd har också att göra med de sociala reformer Lulas regering genomfört, vilka har gynnat miljontals fattiga familjer. Det kan också vara så att många i nordöst “hämndröstar” emot dem som diskriminerar dem, som de rika i Sao Paolo representerade av Alckmin, menar Benedito.
– Men även många av de ekonomiskt starkare vita väljarna vill se ett jämlikare samhälle och stöder därför Lula, säger Benedito.
