Papalutla, 061013 (IPS) – Proteströrelsen i Oaxaca vill se omfattande lagförändringar som säkrar ursprungsfolkens rätt att styra sina samhällen enligt traditionell istället för nationell lag, för att få bukt med den nuvarande korruptionen och fattigdomen. Men också ursprungsfolkens beslutande församlingar har problem.
Många av de kommuner som till största delen består av ursprungsfolk har deklarerat sitt stöd för det sociala uppror som startade med lärarstrejken i Oaxaca i maj. De strejkande och andra aktivister har krävt att guvernör Ruiz, som tillsammans med sitt parti PRI har kontrollerat staten sedan början av 1900-talet, ska avgå. Guvernör Ruiz och andra lokalpolitiker i Mexiko har tillsatts via val och ses som legitima makthavare av institutioner och politiska ledare, men den växande misstro mot lokalpolitikernas legitima rätt att styra som en allt större del av befolkningen känner får stöd av en rad undersökningar, som visar att exempelvis mutor och annan korruption är mycket vanligt.
I den lilla staden Papalutla i Oaxaca bor 1 800 invånare, mestadels från den etniska gruppen Zapoteco, som livnär sig på jordbruk och konsthantverk, håller skolorna stängt. Det är en av de saker proteströrelsen Appo har rekommenderat dem som stöder upproret att göra för att sätta press på myndigheterna. Där bor 48-årige Leobardo Sánchez, som var tidigare polis men numera är bonde och vald till kyrkvärd, eller så kallad sakristan.
Sánchez, som inte tror att det är otänkbart att han kommer att bli borgmästare en dag, pekar på en träfigur av Jesus, inte mer än 70 centimeter hög, gör korstecknet och säger att träfiguren vakar över Papalutla. Han är själv tveksam till upproret.
– Vi får se vad som händer, men protesterna har skadat oss eftersom turisterna inte längre kommer hit, barnen driver omkring utan sysselsättning och försäljningen går ner. Men vi litar på Gud och att allt ska bli bra, säger Leobardo Sánchez.
Varken Sánchez eller någon av hans assistenter får lön för sitt arbete. Detsamma gäller för alla i Papalutlas kommunala myndigheter, som väljs enligt ursprungsbefolkningens traditionella lagar.
Man väljs till en position för tre eller fyra år i taget och de som lokalbefolkningen röstar fram kan inte vägra att tjäna. Det är obligatoriskt för män över 18 år att arbeta som poliser i tre år. Efter att ha gjort det kan de väljas till andra och högre poster i samhället.
– Att ha valts till sakristan är ett besvär för mig på ett sätt, för jag kan inte lönearbeta. Men vad kan jag göra? Jag valdes och jag måste göra jobbet, annars skulle jag bli straffad. Jag skulle förlora allt stöd och mina grannar skulle se ner på mig. Därför är det bättre att acceptera plikten. Ingen här vägrar, säger Sánchez.
Några kilometer från Papalutla ligger byn Tlacochahuaya, där Avelino Guzmán, 70 år, står mitt i ett vitlöksfält och klagar över att lokalbefolkningen inte är enad.
– Många har flyttat hit från andra plaster, mina grannar säljer sin mark till dem och de lokala myndigheterna står bredvid och ser på medan det händer. De nyinflyttade odlar inte marken utan bygger hus istället. Föreställ dig vad som kommer att hända om fem år eller så. Det enda som är bra är att jag inte kommer att vara vid liv och se det, säger Guzmán.
Enligt en rapprt från Educa, en ickestatlig organisation som förespråkar alternativa utbildningar i Oaxaca och har stöttat ursprungsfolkens kamp för rättigheter sedan 1994, infiltreras i dag många av ursprungsfolkens kommuner som styrs på traditionellt sätt av politiska partier, som flyttar in för att få makt och inflytande. Ursprungsfolkens rätt att använda sig av sin traditionella lagstiftning erkändes i augusti 2005, då den mexikanska staten sa jag till rättsliga reformer, men ursprungsfolkens rätt omfattar bara till kommunerna. Presidentvalet och val av guvernörer och lagstiftare genomförs fortfarande enligt de nationella lagarna. I Oaxaca bor sammanlagt tre och en halv miljon människor, varav drygt en miljon är ursprungsbefolkning från 16 olika etniska grupper. 418 av 570 kommuner styrs av lokala seder och traditioner snarare än valbara politikers agendor.
Proteströrelsen Appo, som består av mer än 350 grupper och organisationer i Oaxaca, förespråkar en genomgående institutionell reform som ska garantera ursprungsfolken rätten att fritt utöva sitt styrelsesätt och effektivt kunna ta sig ur den fattigdom som präglar staten Oaxaca, liksom flera av de andra stater där ursprungsbefolkningen är i majoritet.
Drygt 80 procent av dem som bor i Oaxaca saknar tillgång till grundläggande service som vatten och avlopp, gatubelysning och asfalterade gator, enligt människorättsorganisationen Human Rights Network.
– Jag vet inget om Appo och deras kamp för våra rättigheter, kanske för att jag är ogift och inte har några barn i skolan. Men jag lider mycket av den nuvarande situationen, säger Santiago Sánchez, 40 år, som försöker sälja sina egentillverkade hattar och mattor i Papalutla och Tlacochahuaya men sällan får in mer än motsvarande 40 kronor per dag.
– Vissa dagar tjänar jag inga pengar alls. Det blir värre hela tiden, det går snart inte att överleva på det, säger han. Santiago Sánchez, som har ett talfel, sager att han är ungkarl och att han därför inte bjuds in till, eller deltar i, de beslutande församlingarna i sin kommun.
– Jag är som en utomstående, de bryr sig inte om mig. Om man har barn ses man som mer ansvarsfull och respekterad, men Gud skickade mig ingen fru, säger han.
Forskning som genomförts av Centret för studier av förändring av den mexikanska landsbygden visar att i vissa av samhällena i Oaxaca där ursprungsbefolkningens traditionella lagar styr har inte kvinnor och personer med handikapp lika rättigheter att delta i beslutande församlingar.
I vissa kommuner får kvinnor och personer med handikapp sitta med i församlingarna men inte rösta. I andra kan de väljas till ansvarsposter även om de inte fått rösta. Men det finns också kommuner där de helt utestängs från allt deltagande.
