Washington, 060814 (IPS) – Nederländerna rankas som världens “bästa” biståndgivare i en ny sammanställnig över världens 21 rikaste länders bistånd, handel och övrigt samröre med fattiga länder. Sverige kommer på tredje plats efter tvåan Danmark.
Washington-baserade Centre for Global Development, CGD, och Foreign Policy magazine sammanställer sedan 2003 årligen ett “Commitment to Development Index”, CDI. I år, liksom varje år sedan det första indexet publicerades, hamnar Japan klart sist. Japans regering kritiseras för handelshinder, ogenerös invandringspolitik och lågt officiellt bistånd i förhållande till landets BNP.
Det totala biståndet från världens största biståndsgivare ökade enligt sammanställningen totalt med 31,4 procent jämfört med året före till den nya rekordsiffran 106,5 miljarder dollar. Av den ökningen består dock nästan 20 miljarder av skuldavskrivning till Nigeria och Irak, vilket inte har medfört några nya pengar till medborgarna i dessa länder. Och 6,3 miljarder utgörs av bistånd från USA till Irak, varav en stor del har använts till säkerhetsåtgärder eller gått förlorade på grund av korruption, enligt indexet. CDI-indexet har skapats för att uppmuntra givarländerna att driva en politik som leder till utveckling inom en rad områden.
Givarländerna bedöms inom sju områden: bistånd, handel, investeringar, migrationspolitik, miljöpolitik, säkerhetspolitik, fredsbevarande insatser och teknologiutveckling. – Miljarder människors liv skulle kunna förbättras nästa årtionde om de rika länderna reformerade sina regler för handel, migration- och investeringar, säger David Roodman, indexets chefsarkitekt. – För att uppnå effektivitet med att förbättra människors liv måste det handla om mycket mer än att skänka pengar. Det måste handla om att de rika och mäktiga tar ansvar för regler som påverkar de fattiga och maktlösa, säger han. Länderna bedöms enligt flera faktorer i varje kategori. I biståndskategorin bedöms exempelvis inte bara landets totala officiella bistånd (dess procent av landets BNP) utan också hur stor del av biståndet som är bundet, hur mycket landet fick tillbaka i form av skuldåterbetalning samt hur mycket bistånd som landets medborgare sänder direkt genom olika organisationer. I biståndskategorin hamnade Danmark på första plats, följt av Sverige, Norge och Nederländerna. Sämst var Japan, följt av Italien, USA, Nya Zeeland, Portugal, Spanien och Australien.
Men med undantag för Japan var de länder som gav minst bistånd samtidigt de som hade mest generösa handelsregler, enligt indexet. Nya Zeeland, USA, Kanada och Australien fick högst betyg i handelskategorin. Norge och Schweiz är de två länder som var mest restriktiva vad gäller import från fattiga länder.
Sverige fick, förutom i biståndskategorin, även högt betyg för sin miljöpolitik, en sjundeplats, och för sin migrationspolitik, en sjätteplats. I övriga kategorier hamnade svensk politik varken i den absoluta toppen eller botten. Sverige placerar sig bland de omkring två tredjedelar av de undersökta länder som har förbättrat sina siffror sedan 2003. Sju länder – Danmark, Nya Zeeland, Australien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Schweiz – har istället gått tillbaka. Tidskriften Foreign Policy skriver i en kommentar till indexet att man har kommit fram till att det finns en koppling mellan de länder som får högst poäng i indexet och den demokratiska utvecklingen i de rika länderna. Tidskriften har jämfört indexet med Världsbankens sammanställning av ländernas “demokratipoäng”. Denna uppskattning bygger på uppgifter som samlats in av ickestatliga organisationer om regeringarnas ansvarsskyldighet gentemot sina väljare. I Världsbankens lista hamnar Grekland och Japan lägst medan Nederländerna och de nordiska länderna hamnar i topp. “Detta mönster uppstår troligen ur det faktum att i de rika demokratier där regeringarna är minst ansvarsskyldiga får särintressen mer makt”, skriver Foreign Policy. “Dessa leder bort statliga pengar från bistånd, tvingar biståndet att bli mer “bundet” till företag och förespråkar handelshinder som gynnar dem själva”, skriver tidskriften.
