Arbil, 060522 (IPS) – Även om en nationell regering i Irak kunde presenteras på söndagen, så råder det fortfarande stora meningsskiljaktigheter mellan shiamuslimer, sunniter och kurder. De känsliga frågorna hanterades genom att man lade dem åt sidan.
Några av de allra känsligaste frågorna är federalismen och Kirkuk. Många ledare fruktar att de frågorna kan omintetgöra enigheten när som helst.
Kurderna varnar för alla åtgärder mot federalism, och alla försök att klassa Kirkuk som en del av Irak, och inte av Kurdistan. Det oljerika Kirkuk ligger strax utanför det område som vanligen räknas till Kurdistan. De kurdiska ledarna vill att staden ska tillhöra Kurdistan inom ramen för en federal struktur som skulle ge Kurdistan ett stort mått av självbestämmande. Frågan om Kirkuk är kontroversiell eftersom Kirkuk även har en stor ickekurdisk befolkning. Många av dem är araber som flyttades dit av Saddam Husseins regim. – Federalismen har förverkligats i realiteten och det kan inte förändras, säger Firyad Rawandizy, en kurdisk ledamot i det irakiska parlamentet. Rawandizys kommentarer kom sedan den ledande sunniarabiska parlamentsledamoten Zafer al-Ani hade sagt att den lista som han tillhör – Iraqi Accordance Front, den största sunnilistan, kommer att arbeta för att förändra konstitutionen för att minska regionernas makt och hindra att nya autonoma enheter bildas. – Ingen kan förändra de grundläggande delarna av konstitutionen, och vi kommer definitivt att konfrontera alla försök att inskränka kurdernas rättigheter, säger Rawandizy, som menar att en del sunniledare vill återupprätta Iraks centralistiska system.
Sunniaraberna, av vilka de flest röstade emot konstitutionen i höstens folkomröstning, menar att den bereder vägen för en splittring av landet genom att ge omfattande självbestämmande till landets regioner. Kontrollen över oljan är en av de mest omdiskuterade frågorna. Sunniterna vill inte att kurderna och shiiterna ska borra efter olja i sina regioner. De menar att det bör vara centralregeringens ansvar. Sedan konstitutionen antogs har kurderna inlett två projekt för att borra efter olja i de nordliga områden som de styr över. Dispyterna intensifieras nu över kontrollen över Kirkuk, som har stora oljereserver. Kurdistans regering har krävt att den nya premiärministern vidtar allvarligt menade åtgärder för att avgöra ödet för den etniskt blandade staden. – Om han inte gör det kommer vi på den kurdiska listan att fatta beslut för att se till att vi inte släpper kontrollen över Kirkuk, säger Rawandizy. Den politiska konflikten stegras, samtidigt som våldet som har plågat landet sedan bombattentatet mot den shiitiska gyllene moskén i Samarra fortsätter. Moskén förstördes av ett antal bomber den 22 februari i år. Det utlöste våldsamma reaktioner och motreaktioner, och hundratals civila har sedan dess dödats i våldsamheter mellan shiiter och sunniter.
Iraks ledare menar att grannländer provocerar fram våld i Irak, och Iraks president Jalal Talabani har varnat för att sådana provokationer kan komma att vedergällas. – Våra grannar kan skapa problem för oss, och vi kan göra detsamma för dem, om det kommer till det. Vi vill inte att de ska nå den punkt där vi skapar problem för varandra, sa Talabani till den arabiska dagstidningen al-Sharq al-Awsat i förra veckan.
