La Paz, 060503 (IPS) – Förbipasserade och bilister stirrade förvånade på de nya skyltar som under tisdagen satts upp vid bensinstationerna som drivs av det brasilianska bolaget Petrobras. På skyltarna läste de att bensinen är “nationaliserad”.
Under skyltarna, där det också stod att läsa att bensinstationen nu tillhör det bolivianska folket, stod beväpnande soldater som bilisterna stirrade på med ansiktsuttryck som vittnade om allt från häpnad till misstro. Dessa var de mest synbara tecknen på den nationalisering av Bolivias naturgas och olja som vänsterpresidenten Evo Morales tillkännagav under måndagen. Bolivia har näst störst gasreserver i Sydamerika, efter Venezuela. Det brasilianska energibolaget Petrobras har investerat 1,5 miljarder dollar i Bolivia och är den enda utländska företag som arbetar med hela kedjan av utvinningen av olja och naturgas i landet: borrning, raffinering, transporter och försäljning. Företaget driver 64 bensinstationer i Bolivias största städer och har också byggt och driver den gasledning genom vilken gas exporteras till Brasilien. 67 procent av all gas som används i Brasilien kommer från Bolivia. Brasilien regerade omedelbart på Morales utspel. En talesman från Brasiliens energidepartement sa att nationaliseringen inte var en vänskaplig gest utan en “som kan tolkas som ett brott mot Brasiliens avtal med Bolivia”. Förutom Petrobras är spansk-argentinska Repsol-YPF, British Gas, British Petroleum och franska Total involverade i Bolivias gasindustri. Spanska utrikesdepartementet och företrädare för de andra företagen har uttryckt “djup oro” för nationaliseringen. Spaniens regering bad också om “verkliga förhandlingar och dialog i vilken alla parters intressen respekteras”. Enligt det dekret som Bolivias president Morales gjorde offentligt i måndags ska det statliga bolivianska energibolaget YPBF nu ta kontrollen över hela produktionskedjan, och sätta priserna för både den inhemska markanden och exporten. Trots att naturgasen inbringade 250 miljoner dollar till statskassan förra året så går den bolivianska ekonomin med ett underskott på 400 miljoner dollar. Underskottet täcks för närvarande av utländska lån och bistånd. Och trots stora naturrikedomar så lever 67 procent av landets 9,2 miljoner invånare under fattigdomsgränsen, enligt det nationella statistikinstitutet. – Det är dags att sluta med auktionerna och återvinna våra nationella resurser. I dag nationaliserar vi våra energiresurser, tio år efter att de privatiserades, sa Morales under ett av sina många tal på olika platser i landet den första maj. Privatiseringslagarna antogs 1993-1997 och 2002-2003. Mellan 1996 och 2005 betalade de utländska företagen 18 procent i skatt och avgifter på sina inkomster. Men efter en folkomröstning 2004, då en majoritet av bolivianerna röstade för en nationalisering av energiresurserna, genomförde landets sociala rörelser massiva demonstrationer och lyckades förmå kongressen att höja avgifterna som de utländska bolagen betalar till 50 procent. Morales sa i måndags att de utländska oljebolagen nu har sex månader på sig att skriva under nya kontrakt som garanterar den bolivianska staten kontrollen över hela produktionskedjan. Om de vägrar att acceptera de nya villkoren så “kan de inte längre verka i landet”.
Morales sa att de utländska företag som accepterar nationaliseringsdekretet är välkomna att fortsätta att arbeta i landet. Men Morales sa ingenting om kompensation till de utländska bolagen som tillsammans har investerat omkring 3,5 miljarder dollar i landets olje- och gasindustri sedan privatiseringen. Landets förre president Carlos Mesa avstod från att nationalisera oljeindustrin eftersom han uppskattade att just kompensationen till de utländska bolagen skulle bli allt för dyr. Enligt Mesas beräkningar handlar det om över åtta miljarder dollar i kompensation, det är bara 800 miljoner mindre än landets totala BNP.
Enligt Morales nationaliseringsdekret ska stora gasfält ge staten 82 procent av det totala produktionsvärdet. Vissa mindre fält kommer inte att omfattas av dekretet. Det statliga bolaget YPFB ska ingå partnerskap med de utländska bolag som vill fortsätta att verka i landet och ta kontrollen över de aktier som i dag administreras av privata pensionsbolag. David Herrera, ledare för kokaodlarna i den centrala provinsen Cochabamba, prisar Morales beslut.
– Bolivia lider av fattigdom och underkastelse under utländskt kapital. Det är dags att alla får del av vinsterna och inte bara affärsvärlden, säger han. Men alla jublar inte över förstatligandet.
– Detta är en oansvarig nationalisering, säger Samuel Doria Medina, före detta planeringsminister i Bolivia och chef för mitten-vänsterpartiet Unión Nacional.
De största problemen är att Bolivias oljebolag saknar pengar till investeringar, att det saknas en plan för hur nationaliseringen ska skapa fler jobb samt en oro för att förhållande till landets största gaskund, Brasilien ska försämras, menar Doria Medina. Doria Medina anser att nationaliseringen är ett politisk drag, som tagits på grund av att Morales popularitet har minskat den senaste tiden.
