Bisjkek, 060328 (IPS) – Kirgizistan firade den 24 mars att det var ett år sedan en folklig resning störtade den förra regeringen. Men många kirgizier frågar sig om det inte är dags för en ny revolution.
Den 24 mars 2005 stormade folkmassor landets maktcentrum efter en tid av omfattande protesteter mot regeringen och mot parlamentsvalet. Presidenten Askar Akajev avgick och lämnade landet och ersattes av den dåvarande premiärministern Kurmanbek Bakijev. Bakijev fungerade först som interimspresident och vann i juni presidentvalet.
Men folkets förhoppningar om bättre tider har kommit på skam eftersom livet för många har blivit ännu hårdare sedan dess. Allt fler parlamentariker talar nu öppet om att den kirgiziska staten riskerar att kollapsa.
– Den nya regeringen gav människor hopp och tro på en ny framtid. Tyvärr så har en rad saker som hänt i vårt land förstört alla förhoppningar om ett bättre liv, säger oppositionspolitikern Ishenbayj Abdyrazakov.
Folket och delar av parlamentet har börjat tappa förtroende för både presidenten Bakijev och premiärministern Felix Kulov. Många parlamentariker har den senaste tiden öppet anklagat Bakijev för att ha misslyckats med att stävja korruptionen och bekämpa brottsligheten i landet. Folket reste sig mot den förra regeringen på grund av den omfattande korruptionen. Protesterna gällde bland annat att Akajev tillsatte släktingar och vänner på höga positioner medan fattigdomen i landet växte. Nu har även den nye presidenten börjat utse släktingar till viktiga poster.
De första månaderna efter revolutionen lovade de nya makthavarna att införa en fri press.
– Men tyvärr har de inte uppfyllt sina löften, säger parlamentetsledamoten Melis Eshimkanov.
– Den enda tv-kanalen som når hela folket är KTR. Den är inte självständig och dess chefer utses av presidenten, säger han. De som tidigare förenades mot Akajev har nu börjat splittras. Azimbek Beknazarov var en av ledarna för revolutionen förra året. Nu har han avsatts som landets justitieminister. – Det främsta misstaget med revolutionen var att påskynda presidentvalet istället för att bilda en tillfällig regering, säger Beknazarov.
Han vill ändra systemet så att presidenten får mindre makt och skulle även vilja reformera landets rättsväsende och skattesystem. Men presidenten är starkt emot en konstitutionsändring och har öppet attackerat parlamentariker som krävt det.
Den utbredda brottsligheten i landet oroar folket och politikerna. Tre parlamentariker har skjutits ihjäl sedan revolutionen förra året. Regeringen anklagas för att inte ta itu med brottsligheten. Vissa parlamentariker har också anklagat regeringen för att ligga bakom morden på politiker. – Om den förra regeringen satte folk i fängelse så har dagens regering börjat döda och skjuta, har parlamentarikern Dooronbek Sadyrbaev sagt i parlamentet.
