Lima, 060221 (IPS) – Efter att oväntat ha tagit ledningen i opinionsmätningarna inför presidentvalet i Peru, har Ollanta Humala fått se sin popularitet dala efter anklagelser om att han var delaktig i övergrepp under det “smutsiga kriget” under 80- och 90-talen.
Familjer till offer för militärens övergrepp har anklagat Humala för människorättsbrott som inträffade när han var befälhavare över militärbasen i Madre Mía, en stad i Amazonas, 1992.
Vid den tiden blev den maoistiska gerillan Sendero Luminoso allt starkare, då den bildade allianser med narkotikahandlare.
– Jag har inte mördat eller torterat någon, har den 43-årige före detta översten upprepat gång på gång sedan anklagelserna offentliggjordes.
Släktingar till människor som torterades, kidnappades eller mördades har sagt till medierna att Humala var känd i Mía Madre som “Kapten Carlos”, och att de kände igen honom från bilder.
Humala förnekade först att han var Kapten Carlos. Senare medgav han att han hade kallats för det, men sa då att han bara var en av fyra officerare som använde samma namn, och sa att han kände till en annan Kapten Carlos som hade begått brott. Han ville dock inte avslöja vem det var.
En källa hos åklagaren Luz Ibáñez, som leder utredningen av de människorättsbrott som Humala ska ha begått eller översett, säger till IPS att man har börjat samla in vittnesmål och att man snart kommer att besöka Madre Mía.
Humala har sagt att han ska svara på alla anklagelser om han blir åtalad, och att “de kan sätta mig i fängelse, men nationalismen kommer att fortsätta att växa”.
Samtidigt har antalet vittnen som säger att de känner igen Humala från den tiden vuxit till åtminstone fem.
Innan Humala gick ut militärhögskolan i Chorrillos 1984 hade han genomgått en kurs på den amerikanska arméns beryktade School of the Americas (SOA) som då fanns i Panama. Tiotusentals latinamerikanska militärer har genomgått kurser vid den ökända skolan, som har utbildat dem i krigsföring, upprorsbekämpning och insatser mot narkotikahandel.
1996 tvingades USA:s försvarsdepartement offentliggöra SOA-manualer som förespråkade tortyr, utpressning och avrättningar som taktiska medel mot rebellgrupper. Bland de som har utbildat sig vid SOA finns Vladimiro Montesinos, som var säkerhetsrådgivare till Perus före detta president Alberto Fujimori. Montesinos sitter nu fängslad, och han anklagas för att ha organiserat ett enormt korruptionsnätverk under Fujimoris tid vid makten, samt för en rad andra brott – bland dem utomrättsliga avrättningar. Humala beskrivs som en vänsterpopulistisk kandidat som lägger stor vikt vid sina rötter i ursprungsbefolkningen. Han försvarar ursprungsbefolkningens rättigheter och är särskilt populär bland den fattiga landsbygdsbefolkningen.
Vid sina valmöten har Humala sagt att anklagelserna om människorättsbrott bara är en smutskastningskampanj mot honom. Han anklagar också medierna för att delta i en kampanj mot honom.
Det finns ingen tv- eller radiostation som stödjer Humala, och den största delen av pressen stödjer den konservative kandidaten Lourdes Flores.
Efter anklagelserna mot Humala har Flores nu övertagit ledningen i opinionsmätningarna inför valet, som hålls den 9 april.
I sitt försvar mot anklagelserna har Humala pekat på det faktum att hans namn inte förekommer i den slutrapport som Sannings- och försoningskommissionen, som utredde politiskt våld under 80- och början av 90-talet, lade fram.
Men företrädare för kommissionen påpekar att på grund av att dess arbetsperiod var begränsad så fanns det många vittnesmål och fall som aldrig dokumenterades. Det gäller särskilt vittnesmål från djungelområdet där Kapten Carlos var verksam.
Bland de fall som kommissionen aldrig hann utreda finns vittnesmålen från släktingar till paret Natividad Ávila och Benigno Sullca, som försvann den 17 juni 1992 i Madre Mía, då de fanns i förvar hos Kapten Carlos.
Enligt de vittnesmål som lämnades till Sannings- och försoningskommissionen greps även Benignos bror Jorge. Han överlevde, och sa i ett tv-program nyligen att Kapten Carlos dödade hans bror och svärsyster.
Senare vände sig Natividads syster Teresa Ávila direkt till Humala och sa “Du är Kapten Carlos. Jag känner igen dig.” Ávila sa att i juni 1992, när hon fick veta att hennes syster och svärbror hade gripits av soldaterna, åkte hon till militärbasen i Madre Mía och bad Kapten Carlos att släppa dem. Men han vägrade. Vid den tiden hade Humala knappast kunnat föreställa sig att han en dag skulle leda i opinionsmätningarna inför ett presidentval, och att han då skulle tvingas försvara sig mot anklagelser om övergrepp i Madre Mía.
– Jag har redan sagt att jag ställer mig till domstolsväsendets förfogande, och att jag kommer att svara på alla anklagelser. Mitt samvete är rent. Jag har inte mördat någon, sa Humala.
Men eftersom den ende “Kapten Carlos” som ledde militärbasen i Madre Mía 1992 var just Humala har han en del spöken från det förflutna att konfrontera innan hans dröm om att bli Perus president kan bli sann.
