New York, 051212 (IPS) – Förra året hade 92 miljoner fattiga familjer fått tillgång till de små lån som kommit att kallas mikrokrediter. Satsningen är en ljusglimt i det internationella biståndsarbete som så ofta kännetecknas av missade målsättningar och brutna löften.
Kampanjen för mikrokrediter lanserades 1997 av representanter för 137 länder. Målsättningen är att 100 miljoner fattiga familjer ska ha fått mikrolån fram till slutet av detta år. – Detta eftersom vi vill se en dramatisk ökning av antalet familjer som hittar en anständig väg bort från fattigdomen, säger Sam Daley-Harris, ordförande för kampanjen. – De flesta av dessa lån har gått till de extremt fattiga, vilket påverkat livet för närmare 333 miljoner familjemedlemmar.
Systemet med mikrokrediter inleddes i Bangladesh på 1970-talet då Grameen Bank började erbjuda små lån till personer som var för fattiga för att få låna pengar hos andra banker. Teorin är att mikrokrediter ska hjälpa människor undan fattigdomen genom att ge dem möjligheten att starta små affärsrörelser. Lånet, som vanligtvis inte kräver någon säkerhet, betalas oftast tillbaka under en period på sex månader och upp till ett år. FN har deklarerat 2005 till “Internationella året för mikrokrediter”, och organisationens generalsekreterare Kofi Annan har påpekat att mikrokrediterna i många länder visat sig vara ett effektivt vapen mot fattigdom och hunger.
Av de fattigaste 66 miljoner familjer som fått ta del av mikrokrediterna är 84 procent av låntagarna kvinnor.
– Stärkandet av kvinnors makt är av största vikt för att minska världsfattigdomen, säger Daley-Harris. Mikrokrediterna används för att ge stöd till en mängd olika former av småföretag.
Tillsammans med andra strategier syftar mikrokrediterna till att ge ett långsiktigt och verkligt stöd till de fattigaste familjerna. I en rapport från kampanjen för mikrokrediter påpekar man att de flesta program även inkluderar andra satsningar, exempelvis på utbildning och nätverksbyggande, vilket även påverkar den sociala utvecklingen.
Bangladesh är ett välkänt exempel på mikrokrediternas förmåga att påverka fattigdomen. Shahidur Khandker, forskare vid Världsbanken, har studerat institutioner som arbetar med mikrokrediter under 14 års tid. Och enligt rapporten från kampanjen för mikrokrediter visar Khandkers forskning att mikrokrediterna låg bakom 40 procent av den minskningen av fattigdomen som uppmätts på landsbygden i Bangladesh. Men trots att mikrokrediterna kunnat uppvisa viktiga resultat, så återstår det fortfarande utmaningar för den fortsatta utvecklingen. Ett exempel är att mindre än en procent av Världsbankens satsningar går till mikrokrediter, vilket enligt Daley-Harris är att betrakta som “obegripligt”. I rapporten framgår det att 90 procent av dagens mikrolåntagare finns i Asien.
Nästa år kommer ett toppmöte om mikrokrediter att hållas i Kanada. Då kommer två nya målsättningar att slås fast – att utöka mikrokrediterna till 175 miljoner fattiga familjer samt att arbeta för att se till att världens fattigaste 100 miljoner familjer ökar sina inkomster till mer än motsvarande en dollar om dagen.
