Rio de Janeiro, 051123 (IPS) – Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva får låga betyg i en ny opinionsmätning. Färre än hälften var nöjda med hur presidenten skötte sitt jobb vilket är hans sämsta siffror sedan valsegern 2003.
Regeringens betyg blev ändå sämre än presidentens i mätningen som gjorts av Nationella transportkonfederationens opinionsmätningsinstitut.
Den främsta anledningen till att regeringen har tappat i popularitet är den serie korruptionsskandaler som har briserat sedan i maj, visar mätningen. En majoritet av de tillfrågade trodde att presidenten på något sätt varit inblandad i skandalerna, som handlat om allt från mutor av parlamentariker till fusk med kampanjmedel. Två ministrar i Lulas närhet har hittills sagt upp sig på grund av avslöjanden om oegentligheter och nu spekuleras det i att även landets finansminister Antonio Palocci kommer att avgå.
Palocci anklagas för att ha kanaliserat olagliga kampanjbidrag till regeringspartiet PT då han var borgmästare i staden Ribeirao Preto, mellan 2001 och 2002. En utredningskommission i parlamentet kommer att låta Palocci bemöta anklagelserna som främst kommer från hans före detta rådgivare i Ribeirao Preto, Rogerio Buratti. Finansministern lyckades bemöta anklagelserna väl under en presskonferens i augusti, men sedan dess har andra vittnen trätt fram med ny information.
Palocci ses som en konservativ kraft inom arbetarpartiet PT och har dragit på sig kritik från andra inom partiet. Senast var det Lulas stabschef Dilma Rousseff som öppet kritiserade regeringens nuvarande ekonomiska politik som går ut på att hålla en strikt budgetdisciplin genom att begränsa de offentliga utgifterna för att minska statsskulden. Kritikerna inom partiet menar att de låga offentliga utgifterna i kombination med den höga ränta som centralbanken håller hämmar tillväxten. President Lula har sagt att Palocci “är och kommer att förbli landets finansminister”, men han har samtidigt gett tecken på att åtstramningspolitiken har gått lite för långt. Trycket på regeringen och striden om den ekonomiska politiken vänta öka inför nästa års val.
