Belgrad, 050930 (IPS) – Tio år har gått sedan krigen i Kroatien och Bosnien tog slut och sex år har passerat sedan de serbiska styrkona drogs tillbaka från Kosovo. Och nu verkar tiden rinna ut för de krigsförbrytare som hållit sig undan rättvisan. De senaste veckorna har en rad serbiska krigsförbytare gripits.
Förra veckan tillkännagav de kanadensiska myndigheterna att de tänker lämna ut Dejan Demirovic till rättvisan. 30-årige Demirovic ingick i den paramilitära organisationen “Skorpionerna” som blev ökänd för många övergrepp i Kosovo 1999. Demirovic misstänks bland annat för avrättningen av 14 personer, varav sex barn, i staden Podujevo. En annan medlem i Skorpionerna, Sasa Cvijetan, dömdes nyligen till 20 års fängelse för just den massakern av en domstol i Belgrad. Den var under rättegången mot Cvijetan som det framkom att Demirovic bodde i Ontario i Kanada. – Att ställa krigsförbrytarna inför rätta är den viktigaste frågan för regionen i nuläget, säger Natasa Kandic, chef för Centret för humanitär lag. – Förvirringen bland vanligt folk om huruvida dessa personer var krigshjältar eller samvetslösa mördare måste ta slut. Erkännandet av krigsbrotten är början på en försoningsprocess på Balkan, säger hon.
Över 200 000 människor dog under krigen på 1990-talet, merparten icke-serber. En annan krigsförbrytare som nyligen gripits är bosnienserben Milan Lukic. Han har hållit sig undan i Argentina men ska nu sättas i fängelse. Lukic är dömd till 20 års fängelse i sin frånvaron av en domstol i Belgrad för krigsbrott utförda i Bosnien 1992. Ett av de värsta brotten hans grupp “Hämnarna” gjorde sig skyldiga till var när de tvingade in 140 muslimska bosnier i staden Visegrad i ett hus och tände eld på det.
Lukics kusin, Sredoje, deltog i brottet och även han greps tidigare i september. Han befann sig i Ryssland. De båda männen kommer att utlämnas till FN:s krigsförbrytartribunal i Haag.
– För en tid sedan var det exakt 13 år sedan jag förvandlades till en person utan hem, namn eller nationalitet. Jag är glad att mannen som låg bakom alltihop nu sitter bakom galler, säger den Sarajevo-födde journalisten Nerma Jelacic, i en kommentar till gripandet av Lukic.
Nerma Jelacic flydde från Visegrad tillsammans med sin mor efter att massmorden på invånarna inletts. Hon bodde sedan i ett flyktingläger i Storbritannien i tio år. “Jag återvände till Bosnien 2003″, skriver hon i en kolumn i den serbiska dagstidningen Danas. “Jag försökte hitta Milan Lukic, jag visste att han då levde mellan Serbien och östra Bosnien. Jag var tvungen att få reda på varför han gjorde det. Varför omkring 3 000 människor från min hemstad dödades. Tyvärr fick jag inte tag i honom”, skriver Jelacic.
En annan misstänkt krigsförbrytare, Nebojsa Minic, har också gömt sig i Argentina men greps tidigare i år. Han misstänks för avrättningar av civila albaner i Kosovo 1999. Minic ägde en restaurangkedja när han greps i den argentinska staden Mendoza. – Det är skandalöst att människor som står på listan över de mest eftersökta i världen kan få pass och visum, klara sig förbi strikta immigrationsregler och bosätta sig i andra länder, säger den politiske analytikern Dejan Anastasijevic.
De flesta länder införde strikta visumregler för serber redan 1991, då den dåvarande presidenten Slobodan Milosevic avvisade alla förslag om förhandlingar och drog in Balkan i krig. Utredningar av de misstänkta krigsförbrytare som gripits visar att flera skaffat pass och visum, ibland under falska namn, redan innan Milosevics regim föll i oktober år 2000. – Det är uppenbart att dessa människor var medvetna om faran och försåg sig med allt som behövdes för en flykt, säger advokaten Bozo Prelevic.
Pengarna till sin exil har många fått ihop genom omfattande plundring, utpressning och smuggling under kriget. Trots vågen av arresteringar är dock fortfarande de två mest eftersökta krigsförbrytarna Radovan Karadzic och Ratko Mladic på fri fot.
