Mexico City, 050609 (IPS) – Bolivias politiska kris är resultatet av en lågvarig marginalisering av landets ursprungsbefolkning, säger FN:s specialrapportör om ursprungsfolks rättigheter.
– Jag hoppas att den nuvarande krisen, vars ursprung är ursprungsfolkens rättmätiga krav, kan lösas genom dialog och inom de demokratiska institutionerna, säger FN-rapportören Roberto Stavenhagen.
Bolivias ursprungliga invånare kräver att landets naturtillgångar nationaliseras och att staten erkänner landets multikulturella natur. Stavenhagen säger att problemen i Bolivia tyder på att modellen med en monokulturell stat håller på att falla sönder i Bolivia och i andra länder där en majoritet av befolkningen tillhör ursprungsfolken – som Ecuador och Guatemala. Stavenhagen, som lever i Mexiko större delen av året, avfärdar antydningar från amerikanska underlättelsetjänster om att organisationer för ursprungsfolk i Latinamerika kan anses vara en destabiliserade politisk och social kraft. I måndags sa Bolivias president Carlos Mesa att han vill avgå och sedan dess har landet befunnit sig i ett politisk vakuum. I dag ska kongressen besluta vem som ska efterträda honom. Oppositionen och demonstranterna kräver nyval vilket även presidenten har föreslagit. 70 procent av Bolivias 9,2 miljoner invånare lever under fattigdomsgränsen och en liknande andel av befolkningen tillhör ursprungsbefolkningen. Ursprungsfolkens rörelser kräver tillsammans med fackföreningsrörelser och lantarbetare att man skriver om konstitutionen så att landets 36 olika ursprungsfolk får ökat självbeställande och en större roll i beslutsfattandet. Rörelsen kräver också att Bolivias naturresurser förstatligas. Bolivia har den näst största fyndigheten av naturgas i Sydamerika men trots det har bara tre procent av hushållen gas som källa för uppvärmning och matlagning. Samtidigt vill landets rikare provinser i östra Bolivia – som främst bebos av ättlingar till europeiska invandrare – också ha större självbestämmande och mer makt över gasfyndigheterna, som främst finns i deras del av landet. – Ursprunget till instabiliteten ligger i den nyliberala politiken, inte i att ursprungsfolken kräver respekt för sina rättigheter, säger Stavenhagen. – Situationen i Bolivia är mycket komplex. Men det är tydligt att ursprungsfolkens deltagande växer och att de spelar en central roll i det som händer i dag. De är mycket välorganiserade och kräver med all rätt större delaktighet i statens affärer och de ställer inte bara specifika sociala krav. Jag hoppas att man lyssnar på dem, och att detta kan lösas inom det demokratiska systemet, säger FN-rapportören.
På frågan om han tror att de hårt prövade demokratiska institutionerna i landet kommer att klara av krisen svarar Stavenhagen att Bolivia, liksom flera andra länder där en majoritet eller stor del av befolkningen tillhör ursprungsbefolkningen, har skapats som nationalstater som främst gynnar de grupper som haft makten.
– Kriserna i både Bolivia och Ecuador, där presidenten avsattes i april, visar att den monokulturella staten faller isär eftersom ursprungsfolken legitimt kräver att man räknar med dem. Nationerna måste reformeras och byggas upp baserade på nya kulturella modeller, vilket kommer att ta lång tid. I en rapport från USA:s nationella underrättelseråd beskrivs ursprungsfolkens rörelser som ett hot mot stabiliteten, det tycker Stavenhagen är absurt.
– Det är absurt att anklaga ursprungsfolken för att skapa instabilitet efter att de har lidit så mycket av Världsbankens och Internationella valutafondens politik. Det vi ser är mobiliseringen av ursprungsfolken som är en konsekvens av att de vill vara delaktiga och att de kräver att deras rättigheter respekteras, säger han.
